Varje detalj räknas när 1700-talshem får nytt liv

Nu restaureras och rekonstrueras ett mindre bostadshus från 1700-talet i Majorna. Det är ett av Higabs mest avancerade projekt inom byggnadsvård någonsin där varenda centimeter av huset kommer att gås igenom.
– Ingen detalj lämnas åt slumpen i det här projektet, säger Boel Melin, byggnadsantikvarie på Higab.

I och utanför det rödfärgade huset inne i Gathenhielmska Reservatet pågår just nu ett omfattande arbete för att restaurera och rusta upp det. Trots att trähuset endast är på 58 kvadratmeter är det ett mycket komplicerat projekt där byggnadsvård helt står i fokus.

– Det är inget vanligt byggprojekt. Hela konstruktionen ska restaureras och delvis rekonstrueras med traditionell timrings- och murningsteknik. Och de delar som har byggts till senare ska anpassas till husets kulturhistoriska värde. Det är inte ofta vi har möjlighet att ta det här helhetsgreppet. Då vill vi passa på och göra alla rätt vi kan, säger Boel Melin, byggnadsantikvarie på Higab.

Hus för två familjer

Huset ligger i Majorna på den smala och pittoreska Pölgatan – en av de mest historiskt intressanta gatorna i Göteborg. I samband med den stora sillperioden och bildandet av Ostindiska kompaniet på 1700-talet började området bebyggas. Här levde de som jobbade med sjöfart och på Gamla varvet nedanför Stigberget. I små timrade och enkla trähus bodde de med sina familjer. Området, som numera är kulturreservat och går under namnet Gathenhielmska Reservatet, är en sista rest av det gamla Majorna. Huset som rustas är det äldsta bevarade huset och bär namnet Gilgal. Det är troligen från runt 1750 och har genom åren varit hem åt repslagare, orgelbyggare och timmermän. Vid ett tillfälle bodde så många som två familjer med sammanlagt sju barn i det lilla huset. Även den kände författaren och skulptören Eino Hanski har bott här. Än i dag används det som bostad.

Varje steg i processen dokumenteras

Projektet började med att den nuvarande hyresgästen ville ta bort en gammal plastmatta på vinden. När den togs bort visade det sig att det fanns skador på timmerstommen som hade dolts av mattan.

– Vi kunde konstatera att det berodde på en bristfällig renovering som gjordes på 1970-talet innan Higab tog över som fastighetsägare. Så fort vi upptäckte skadorna tog vi in antikvarisk expertis och timmermän som gick igenom hela träkonstruktionen. Det gjordes en noggrann detaljbedömning av varje enskild skada och hela arbetsprocessen från start till mål kommer att dokumenteras, säger Thomas Sörquist, projektledare på Higab.

Varsamhet i varje detalj

Eftersom det är ett 1700-talshus med stora kulturhistoriska värden arbetar Higab med att bevara så mycket som möjligt av husets ursprungliga delar. Allt görs med traditionella arbetsmetoder och material. För att kunna åtgärda skadorna på bästa sätt lyfts allt taktegel bort och rötskadade delar i husets timmerstockar lagas och skarvas med stor precision. Därför är hela huset inramat av en stor specialbyggd byggnadsställning med vatten- och vindskydd.

Under hela projektet har Higab ett tätt samarbete med entreprenören Skeppsviken, timmermän och murare från Högfurans Bygg, stadsbyggnadsförvaltningen och Antiquum och deras byggnadsantikvarie Victoria Ask.

– Vi vill ersätta så få delar som möjligt, därför är utgångspunkten att lagningar i timret skarvas istället för att man byter ut hela timmerstockar. De delar som behöver bytas ut ersätts av handbilat timmer för att bibehålla husets karaktär och hantverkstraditioner, säger Victoria Ask.

Antikvariestudenter bjuds in

För att komma åt timmerstockarna har den yttre panelen och de inre ytskikten plockats bort. Det har inneburit att det har öppnat sig en möjlighet att studera historiska konstruktioner och lagningar liksom ålderdomliga ytskikt i form av lerklining* och tapetlager. Higab har därför bjudit in antikvariestudenter från Göteborgs Universitet att besöka huset som en del av deras kurs ”Byggnadens konstruktion, material och skador”.

– Att som student få möjlighet att få undervisning på plats av erfarna timmermän, under pågående arbete, är en unik chans. Det gav också tillfälle för studenterna att ställa frågor om antikvariska ställningstaganden och se processen, skadorna, konstruktionen, lösningarna och de avancerade lagningarna, säger Boel Melin.

Huset beräknas stå klart under sommaren 2024.

* Lerklining kallas tekniken att putsa en vägg med ett lerbaserat bruk för att isolera mot drag. Det har använts i tusentals år av olika kulturer och med en geografisk spridning över flera kontinenter. Materialet har nästan alltid hämtats i närområdet vilket har gjort det både billigt och mindre resurskrävande.

För mer information kontakta:

Thomas Sörquist, projektledare, thomas.sorquist@higab.se, tel 031-368 53 65

Boel Melin, byggnadsantikvarie, boel.melin@higab.se, 031-368 53 03