Examensarbete: Digitalisering begränsar äldre

Hur påverkar digitaliseringen i samhället egentligen äldre som inte vuxit upp med digital teknik? Det har Eva-Maria Ternblad, nyexaminerad student vid Högskolan i Skövde, undersökt i sitt examensarbete. Specifikt har hon kikat på hur kollektivtrafikens digitaliserade tidtabeller påverkar äldre i vardagen.

Som ett led i samhällsutveckling finns det många exempel på när digital teknik ersätter information och tjänster som tidigare var tryckt eller fanns i fysisk form. Olika former av service som tidigare skett genom personliga kontakter, t.ex. via telefon eller över disk, datoriseras i allt större utsträckning. Den digitala utvecklingen kräver mer av användaren som måste byta vanor för att få samma information som förut. Ett exempel på service som digitaliserats de senaste åren är kollektivtrafikens tidtabeller.

Eva-Maria Ternblad, student på kognitionsvetenskapliga programmet vid Högskolan i Skövde, har skrivit ett examensarbete om hur äldre påverkas av förändringen när kollektivtrafikens information i pappersform blir digitaliserad, specifikt i tidtabeller. Eva-Maria har intervjuat och studerat äldre resenärer i processen att planera resor med hjälp av Reseplaneraren som är kollektivtrafikens digitala tidtabell.

– Det fokuseras på digitaliseringens möjligheter  i samhället och ibland känns det nästan som att den ska lösa alla samhällsproblem som finns. Jag tror vi behöver fundera över hur digitalisering av information, inte minst av samhällstjänster, påverkar människor som inte vuxit upp med digital teknik, men också över vad digitaliseringen gör med oss som tänkande människor, säger Eva-Maria Ternblad.

Vad kan då digitaliseringen betyda för den äldre befolkningen? Att inte följa med i utvecklingen av den nya tekniken kan innebära sämre livskvalitet med tanke på personens delaktighet och oberoende. De äldre som inte anammat digitaliseringen av tidtabellerna får svårt att på egen hand kunna planera och utföra spontana resor då majoriteten inte har någon mobil med de funktioner som krävs. Detta är något som leder till begränsat oberoende i många fall.

– Jag blev förvånad över att många av mina intervjuade äldre personer var mycket digitala och positivt inställda till datorer. Samtidigt var de otroligt olika och hade ganska olika erfarenheter och åsikter, säger Eva-Maria Ternblad.

Även om de äldre har en positiv inställning till det digitala saknar många äldre antingen en tillräckligt modern telefon som krävs för Reseplaneraren, eller datorvana. Detta gör det svårt att navigera i den digitala världen.Digitaliserade tjänster erbjuder en viss ökad tillgänglighet, men kan dock ha en känslomässig påverkan på de som inte följer med i utvecklingen. Studien visar på att det finns ett behov att skapa alternativa informationsformer som ska utformas med äldre som användare i åtanke. Det skulle leda till ett bättre informationssamhälle och lättanvända system.

– Ett vanligt antagande är att den äldre befolkningen inte klarar av att hantera digital information men studien visar att verkligheten inte är så enkel. Eva-Maria har lyckats väl med att problematisera ämnet och hennes arbete ger en väldigt detaljerad och insiktsfull bild av problemet. Tack vare detta belyser hon också möjligheter till hur det kan förbättras, säger examinatorn Anna-Sofia Alklind Taylor och Jana Rambusch som var Eva-Marias handledare under arbetet.