Bättre kunskap om tolkning kan stärka rättssäkerheten

Rättssäkerheten skulle stärkas om jurister och nämndemän hade mer kunskap om hur tolkning i en domstol fungerar. Det menar Niklas Torstensson vid Högskolan i Skövde. Han har studerat vad som gör att tolkade dialoger i en rättsal ibland bryter samman.

När vi hör någon prata för första gången skapar vi oss en mental bild av personen i fråga. Processen är omedveten och bilden vi skapar är omfattande. Niklas Torstensson som är kognitionsvetare vid Högskolan i Skövde har studerat hur en utländsk brytning påverkar dialogen vid rättsliga förhandlingar som förs med tolk. I Sverige förs ungefär var tionde tingsrättsförhandling med någon form av tolk.

Niklas Torstensson menar att nämndemän, rådmän och andra yrkesgrupper som deltar i tolkande förhandlingar ofta har en låg kunskap om vad tolkning innebär. Det finns helt enkelt ett glapp mellan domstolens förväntningar och tolkens förutsättningar.

– Domstolen tenderar att se tolken som ett levande lexikon och det är mycket långt från hur en tolk fungerar. Därför sträcker jag mig faktiskt så långt att jag påstår att rättssäkerheten kan hotas av domstolarnas låga kunskap om tolkning och flerspråkiga dialoger, säger Niklas Torstensson.
Sällan tolkens fel

En generell slutsats som Niklas Torstensson drar av sina studier är att det sällan är tolkens fel när en tolkad dialog i rättssalen inte fungerar. Problemen beror snarare på att parterna har helt olika förväntningar på varandra och att dialoger förs på olika sätt i olika kulturer. Niklas Torstensson ger ett exempel:

– När åklagaren ställer en rak fråga till ett vittne via tolken förväntar sig åklagaren ett rakt och kort svar. Men i vissa kulturer är ett kort svar ett tecken på att du inte tar en fråga på allvar. Den tilltalade vill visa att han eller hon tar frågan på allvar och börjar därför med en lång utläggning. Efter ett tag tröttnar åklagaren och reagerar genom att kritisera tolkens översättning. Men tolken har inte gjort något fel.

Ett annat exempel är när den tilltalade säger saker utan egentligen berätta något. Personen kanske hummar eller letar efter ord medan tolken avvaktar. Även här händer det att tolken drar på sig kritik från åklagare och rådmän.

Fem olika studier
Niklas Torstenssons avhandling vilar på fem olika studier varav tre redan har fått mycket uppmärksamhet. De tre inledande studierna handlar om attityder till människor som bryter och hur olika brytningar formar den bild en lyssnare skapar av en talares personliga egenskaper. Dessa undersökningar bildar grunden för avhandlingens två avslutande studier som handlar om tolkade domstolsförhandlingar.

I grunden är Niklas Torstensson datalingvist. Han lägger dock fram sin avhandling i ämnet kognitionsvetenskap.

– Det är inte så konstigt egentligen. Språket är och förblir en av våra viktigaste kognitiva förmågor, avslutar han.

För ytterligare information kontakta: Niklas Torstensson, tel. 0500-44 89 28