Snabbare diagnostik av blodförgiftning räddar liv

Sepsis, även kallat blodförgiftning, är ett livshotande tillstånd som uppträder i kroppen som svar på en infektion. Sjukdomstillståndet uppstår ofta snabbt, ibland på några timmar. Varje timmas fördröjning av antibiotikabehandling ökar risken att dö, därför är det viktigt att snabbt kunna diagnosticera drabbade patienter. Forskare vid Högskolan i Skövde och Unilabs AB samt läkare vid Skaraborgs sjukhus samarbetar i ett gemensamt forskningsprojekt för att hitta vägar att snabbare diagnostisera sepsis – och rädda liv.

Varje år behandlas minst 500 patienter vid Skaraborgs Sjukhus för blodförgiftning. Dödligheten bland dessa patienter är 15 procent, att jämföra med patienter som behandlas för hjärtinfarkt, där dödligheten är 5 procent. Skaraborgs Sjukhus, Unilabs och Högskolan i Skövde har sedan flera år tillbaka ett nära forskningssamarbete kring sepsis.

– Målet med samarbetet är att minska sjukligheten och dödligheten bland drabbade patienter. Jag har stora förhoppningar om att vi tack vare detta kommer att bli mycket bättre på att hitta metoder för tidig behandling, säger Lars Ljungström, överläkare vid infektionskliniken, Skaraborgs Sjukhus.

Under 2011-2012 genomförde Skaraborgs Sjukhus en unik studie där prover från patienter med misstänkt sepsis samlades in. Analyser av dessa prover är en viktig del i det pågående samarbetet och forskarna hoppas nu kunna hitta nya markörer för sepsis.

– Sepsis är relativt okänt i samhället i stort, men var fjärde sekund dör någon i världen av sjukdomen.Vår del i det här projektet handlar om att hitta nya vägar med hjälp av systembiologi för att snabbare diagnosticera patienter som drabbats. Målet är att korta ner diagnostiseringstiden för sepsis från flera dagar till någon enstaka timma, säger Anna-Karin Pernestig, forskare vid Forskningscentrum för Systembiologi vid Högskolan i Skövde.

Sepsis är idag tidskrävande och problematiskt att diagnosticera och eftersom symptomen är så pass lika andra typer av inflammationer sätts ofta antibiotika in tidigt för ”säkerhets skull”.

– Genom att korta ner diagnostiseringstiden finns många vinster, inte bara för patienten utan också för samhället i stort. Att rädda liv är självfallet det primära målet med projektet, men resultaten för även med sig att vi kan korta vårdtiden på sjukhusen och att vi undviker överanvändning av antibiotika, vilket i sin tur minskar förekomsten av resistenta bakterier – så det finns mycket att vinna i detta, säger Diana Karlsson, forskare vid Forskningscentrum för Systembiologi vid Högskolan i Skövde.

Ytterligare samarbetspartners i forskningsprojektet är TATAA Biocenter AB, MultiD Analyses AB och bioMérieux Sweden AB. Projektet är delfinansierat av KK-stiftelsen. Samarbetet ligger i framkant i Sverige och flera sjukhus på andra orter har hakat på och startat liknande arbeten efter att man fått upp ögonen för projektet.

För mer information, kontakta:
Lars Ljungström, överläkare, infektionssjukvård, Skaraborgs Sjukhus, tfn 0500-431000.
Anna-Karin Pernestig, lektor i molekylärbiologi vid Högskolan i Skövde, tfn 0500-448464
Diana Karlsson, lektor i molekylärbiologi vid Högskolan i Skövde, tfn 0500-448635
Helena Enroth, Utvecklingsansvarig molekylärbiologi, Unilabs AB, Tfn 0500-43 21 60