Virtuellt samarbete nödvändigt vid distansutbildning

Studenterna måste samarbeta och kommunicera med varandra även vid distansutbildningar för att uppnå goda resultat. Detta är en av slutsatserna i en doktorsavhandling som nyligen lades fram av Anita Mattsson, vicerektor vid Högskolan i Skövde.

- Jag drivs av ett intresse att få reda på vad som händer när en grupp studenter får en arbetsuppgift i en distansutbildningskurs. Hur löser gruppen sin uppgift? Det säger Anita Mattsson, vicerektor vid Högskolan i Skövde, som nyligen lade fram en avhandling vid Göteborgs universitet med titeln "Flexibelt lärande i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med en öppen design för samarbetslärande".

Veta vad men inte hur
Anita Mattson har undersökt vad studenter i en distansutbildningskurs gör av sin situation, hur de formar sina pedagogiska processer. I hennes fallstudie har studenterna på distansutbildningskurser fått en given struktur för hur de ska arbeta.
- De har fått en studieguide där uppgifterna finns formulerade, men de har bara fått veta vad de ska göra, inte så mycket om hur, berättar hon.

För tyst online
Studien visar att det finns tre sätt att hantera uppgiften. En grupp studenter väljer att dela upp arbetet, var och en gör sin del.
- Detta skapar problem online, det blir för tyst och för få inlägg och det här arbetssättet fungerar dåligt i en distansutbildning, menar Anita Mattsson.

Virtuellt rum skapas
Den andra gruppen studenter samarbetar och diskuterar på nätet.
- Det här arbetssättet blir tydligt och öppet, det skapas ett virtuellt rum och ett slags gemenskap över nätet och detta fungerar bra. Det tredje arbetssättet är en hybrid, ett mellanting mellan att jobba individuellt och att samarbeta.
- Man samverkar kring en del men plockar också in andra sätt att kommunicera än de som ges i kursen, till exempel via msn. Även detta arbetssätt fungerar bra, säger Anita Mattsson.

Uppmuntra till aktivitet
Hon menar att den som skapar distansutbildningar måste utforma kursen så att det blir aktivitet på nätet.
- Som lärare behöver man veta att studenterna kommunicerar med varandra. Formen på distanskursen ska uppmuntra till detta. Det är viktigt att man skapar en lärandemiljö som stimulerar till ett sådant arbetssätt.

Se möjligheterna
Konferenssystemet som används vid distansutbildning är transparant. Läraren kan följa alla processer i alla grupper, det blir ett sätt att delta i studentens aktiviteter. Anita Mattsson anser att det är viktigt att försöka använda konferenssystemet som en pedagogisk del i undervisningen, att man utgår från de förutsättningar som informationsteknologin ger för att skapa nya pedagogiska former.
- Min forskning kommer till direkt användning för de flexibla utbildningar som vi arbetar med vid Högskolan i Skövde för att få god kvalitet. Vi måste lära oss att se de möjligheter som finns med hjälp av tekniken. Distansutbildningarna har ökat så mycket på senare tid och det är viktigt att hänga med i kvalitet och teknik.

Fasta utbildningar blir kvar
Idag utgör distansutbildningarna 34 procent av utbildningsutbudet vid Högskolan i Skövde, men Anita Mattsson tror att det kommer att finnas behov av de traditionella utbildningarna även i framtiden.
- Distanskurser kan ibland vara bättre än vanliga kurser eftersom de är flexibla och sker på studenternas villkor, men det kommer alltid att finnas ett behov av de fasta, längre utbildningarna som ger kompetens och fördjupning för olika yrken, men kanske att vi har en större spridning och att även dessa utbildningar ges i fler flexibla former, avslutar hon.

Mer information: Anita Mattsson tfn 0500-44 80 15

Presskontakt: Kristina Appelqvist tfn 0500-44 80 24