Vartannat år firar Högskolan i Skövde akademisk högtid. Nu är det dags igen. På fredag promoveras nya doktorer och professorer installeras. Dessutom föreläser de nya hedersdoktorerna Anna Rosling Rönnlund och Ola Rosling, författarna till den uppmärksammade boken Factfulness.
Årets ForskarFredag kläds i ny kostym när en storsatsning görs mellan Högskolan i Skövde, Balthazar Science Center och ASSAR med digitalisering och hållbarhet i fokus. Allmänhet och inbjudna besökare kan ta del av artificiell intelligens, prova-på aktiviteter, tävla i science quiz och lyssna till när flera av Högskolans forskare pitchar sin forskning i den populära tävlingen Forskar Grand Prix.
Hur mäter vi kvalitet i äldreomsorgen? Och vad är det som ger värde åt en äldre person på ett äldreboende? Under måndagen diskuterades frågorna utifrån de nya forskningsrönen från Högskolan i Skövde tillsammans med företrädare från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, politiker, vårdpersonal och äldreföreningar.
Forskning från Högskolan i Skövde visar att dagens mätinstrument inom äldreomsorgen behöver omvärderas – och bättre ta fasta på personalens bemötande. Den 24 september diskuteras frågorna utifrån forskningsrönen med företrädare från Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), Socialstyrelsen, politiker, vårdpersonal och äldreföreningar.
Fredagen den 28 september är det dags för den årliga vetenskapsfestivalen ForskarFredag som firas över hela landet. På Balthazar Science Center i Skövde kan skolklasser och allmänhet ta del av allt från artificiell intelligens, smart industri och lyssna till när flera av Högskolans forskare pitchar sin forskning i den populära tävlingen Forskar Grand Prix.
Christian Gadolin och Thomas Anderssons vetenskapliga artikel om medarbetares syn på förbättringsarbete i vården har utsetts som en av de främsta i tidskriften International Journal of Health Care Quality Assurance.
Ifjol fyllde Högskolan i Skövde 40 år. Nu kommer nästa milstolpe. För nu har Högskolan utnämnt sin 50:e docent, i Henrik Engström.
Kultur- och naturarvet, med berättelser om platser och lokala historier, har med den nya teknikens möjligheter chansen att tilltala en ny generation. Men hur kan det göras i praktiken? Under Högskolan i Skövdes seminarium i Almedalen lyftes goda exempel fram där modern spelutveckling och forskning kan kombineras med lokala traditioner. Som kan få en ny generation att föra arvet vidare.
Högskolan i Skövdes första seminarium på årets Almedalsvecka var minst sagt välbesökt. När Högskolans Katrin Dannberg, och övriga i panelen, tog plats på scenen var platserna fyllda till sista stol. Hur dataspelens drivkrafter kan få unga i sysselsättning engagerar.
Hälso- och sjukvården har blivit bättre de senaste decennierna. En del av förklaringen är att läkarkår och ledning fått en bättre förståelse för varandra – genom en särskild samverkan. Det visar Thomas Anderssons, biträdande professor i företagsekonomi, nya forskning. Nu är hans studie nominerad till bästa vetenskapliga artikel av Journal of Professions and Organization i Oxford.
Tillverkningsindustrin är avgörande för Sveriges långsiktiga utveckling. Samtidigt står landets industriföretag inför stora utmaningar där digitaliseringen driver på förändringsbehovet och ökar utvecklingstakten. På ett seminarium i Almedalen tisdagen den 3 juli blickar vi framåt och fördjupar oss i hur konkurrenskraften för svenska industriföretag kan stärkas – med hjälp av nya samverkansformer.
Under ett seminarium på Högskolan i Borås på onsdagen fick publiken se hur roboten Pepper kan förstå och interagera med en människa genom beröring tack vare smarta textilier. Det är ett av många resultat från fem års forskningssamarbete mellan högskolorna i Skövde och Borås.
Med en allt äldre befolkning sätts en redan ansträngd äldreomsorg på prov. Då måste fokus läggas på rätt saker: att skapa mest värde för den äldre. Och ny forskning från Högskolan i Skövde visar att största nöjdhet, och vägen till de äldres hjärtan, inte går genom på pengar – utan via personalens bemötande.
Sociala robotar blir allt mer synliga i olika sammanhang, både i privat och offentlig sektor. Via beröring kan roboten Pepper läsa av människors intentioner. Detta åstadkoms via smarta textilier som är applicerade på Pepper. Välkommen att se hur det fungerar och prata med forskarna kl. 12:30–13:00 på onsdag.
Även framgångsrik industriproduktion har ofta saker att förbättra – och flaskhalsar som sinkar. Men vilken förbättring har egentligen störst effekt? I sin forskning har Jacob Bernedixen automatiserat och effektiviserat en modell som sätter fingret på vilken förbättring företaget tjänar mest på att lösa.
Den här veckan pågår krisberedskapsveckan. Samtidigt skickar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) ut en broschyr till allmänheten som berättar vad vi ska göra när krisen kommer. Joeri van Laere, lektor i datavetenskap, vid Högskolan i Skövde som har genomfört 150 utbildningar med svenska kommuner och myndigheter i krisberedskap välkomnar arbetet. Men manar till lugn.
När en ny produkt ska tas fram finns inte sällan olika krav att uppfylla. Det kan till exempel handla om maxmått, vikt och produktens form. Men det kan vara svårt att optimera det ena kravet – utan att fallera på ett annat. Fram tills nu. För med stöd av Kaveh Amouzgars forskning och modell kan industrier, genom att kombinera virtuella simuleringar och beräkningar, hitta en gyllene medelväg.
Den teknologiska förändringen sker blixtsnabbt. Det märks inte minst inom industriproduktionens väggar. Det kräver flyfotade lösningar som svarar upp mot samhällets krav på miljö och hållbarhet. Genom ett nytt innovationsprojekt, som Högskolan i Skövde nu beviljats medel för, testas nya produkter i skarp miljö med snabb utvecklingsmetodik.
Hälso- och sjukvårdens informationssystem behöver bli bättre. För vårdpersonal tar det för lång tid hitta, sovra och använda vetenskaplig kunskap. Dessutom upplever patienter att deras elektroniska tillgång till information är begränsad, vilket minskar deras möjlighet att aktivt delta i sin vård och påverka den utifrån sin roll.
Ny forskning visar att regelbundna mikropauser i en massagefåtölj får människor att må bättre på jobbet bara efter bara några veckor. Samma avhandling från Jasmin Müller, adjunkt i folkhälsovetenskap vid Högskolan i Skövde, visar också att psykiska och fysiologiska aspekter hos individer faktiskt kan förbättras ”bara” genom att arbetsplatser deltar i en sådan studie.
