En grupp av forskare med bred kompetens från Högskolan i Skövde och Universitetet i Åbo, Finland, menar att man genom hypnos kan framkalla upplevelser som man inte kan genom övning eller fantasi, något som man tidigare trott. Resultat ger fortsatt stöd till forskargruppen som menar att hypnos hos vissa individer orsakar en förändring i hjärnans sätt att processa information.
Hur fattar vi beslut av olika slag? Hur bestämmer vi oss för det ena eller det andra alternativet? Paul Hemeren är lektor i kognitionsvetenskap vid Högskolan i Skövde. Onsdagen den 22 februari föreläser han på vårens andra populärvetenskapliga café vid det egna lärosätet. I sin forskning vill Paul Hemeren visa på hur vi kan bli bättre och förnuftigare beslutsfattare.
I helgen går vi över till vintertid igen. Personer som drabbas av årstidsbunden depression har ofta mardrömmar och sömnproblem än andra. Det visar i forskning av Katja Valli, lektor i kognitiv neurovetenskap vid Institutionen för biovetenskap, Högskolan i Skövde. Forskningsresultat som nyligen publicerades i tidskriften Journal of Sleep Research.
Sakari Kallio på Högskolan i Skövde visste att han kunde presentera intressanta forskningsresultat. Men när hans hypnosstudie blev den sjätte mest lästa artikeln i den vetenskapliga publikationen PLOS One blev också han förvånad.
Drömmar är hjärnans sätt att träna oss inför hotfulla situationer, det är grundtanken i den så kallade hotteorin. Teorin har lagts fram av Antti Revonsuo vid Högskolan i Skövde för att förklara våra drömmars biologiska funktion.
Lärarna Tony Pehrson, Pilleriin Sikka och Yosief Wondmagegne har fått utmärkelsen Guldäpplet för sina pedagogiska prestationer vid Högskolan i Skövde.