Gå direkt till innehåll
Hjärnfonden vill med 20 nya reformförslag sätta stopp för den ohållbara stressen.
Hjärnfonden vill med 20 nya reformförslag sätta stopp för den ohållbara stressen.

Pressmeddelande -

Anställda inom välfärden i Sydsverige larmar om för hög arbetsbelastning Hjärnfonden presenterar reformförslag för ett hållbart arbetsliv

En fjärdedel av de som arbetar inom kvinnodominerade yrken inom välfärden har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Det visar en ny Kantar Sifo undersökning på uppdrag av Hjärnfonden. Hälften av alla anställda inom välfärden i Sydsverige upplever mer stress på arbetet under pandemin. Sjukskrivningstalen i landet på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa har dominerat sedan 2010. Hjärnfonden vill med 20 nya reformförslag sätta stopp för den ohållbara stressen.

- Undersökningen visar på orimliga förutsättningar för lärare och skolledare, och det är ett välkänt faktum att det ser illa ut i de kvinnodominerade yrkena. Resurserna till skolan minskar kontinuerligt samtidigt som pandemin ställt ytterligare krav på en verksamhet som redan är hårt pressad. Tillsammans med svårigheter att följa riktlinjer och rekommendationer ökar både oron och stressen. Den negativa spiralen måste vändas – de resurser som krävs för att arbetsbelastningen i skolan ska minska måste skjutas till. Arbetsuppgifter som inte har fokus på undervisningen bör prioriteras bort, säger Marie Wall Almquist, ordförande för Lärarförbundet Malmö.

    Stresslarmet som Hjärnfonden presenterar innehåller reformförslag som kan åstadkomma förändring på nationell, regional och kommunal nivå liksom på enskilda arbetsplatser. Förslagen är baserade på samlad kunskap, insikter och erfarenheter från drabbade, forskare och arbetsmarknadsexperter. Bland de 20 reformförslagen som Hjärnfonden har presenterat i veckan för beslutsfattare och experter finns det bland annat krav på följande:

    Inför en nationell haverikommission mot ohälsosam stress som gör grundliga genom-lysningar av några av de mest utsatta yrkesgrupperna årligen och tar fram åtgärdsförslag.

    Straffbara arbetsförhållanden. Ingen har ännu dömts tilI följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Det behövs en översyn av reglerna kring arbetsmiljöbrott.

    Jämställd arbetsmiljö. Vi föreslår könsbaserade arbetsmiljöundersökningar med fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att minska arbetsmiljöskillnader på större arbetsplatser.

    Sifo Kantar visar att fler i Sydsverige upplever för hög arbetsbelastning under pandemin
    Undersökningen visar att nästan hälften av alla inom vård, omsorg och skola, 49 procent, upplever mer stress idag jämfört med innan pandemin bröt ut (46 procent nationellt). 64 procent anger att det beror på för hög arbetsbelastning (68 procent nationellt). 22 procent säger att det beror på för höga krav samt brist på kontroll i arbetet (29 procent nationellt). 16 procent säger att det är brist på stöd från chefer och arbetskollegor (21 procent nationellt).

    Dessutom upplever 26 procent inom vård, skola och omsorg att de inte har ork över för att göra andra saker efter sin arbetstid (nationellt 29 procent). I Sydsverige är det också 24 procent som har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom (29 procent nationellt). Sett till den nationella nivån är det speciellt tydligt med den höga stressen bland yngre kvinnor i åldern 18–34 år som jobbar inom omsorg. De känner sig mest stressade. Delar av undersökningen är baserad på frågor från KEDS (Karolinska Exhaustion Disorder Scalestresstest), som är framtaget av forskare vid Karolinska Institutet.

    - Stressrelaterad psykisk ohälsa är en ojämställd och onödig hjärnsjukdom som går att förebygga. År efter år är det samma yrkesgrupper som drabbas hårdast. Det är anställda inom vård, skola och omsorg. Pandemin har dessutom gjort en allvarlig situation ännu värre. Vi kan inte låta det här fortsätta. Det behövs ett tydligare ledarskap, kraftsamling och nya politiska beslut, så att färre drabbas säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

    Bakgrundsfakta

    Reformförslag för ett hållbart arbetsliv
    Hjärnfondens 20 reformförslag vänder sig till beslutsfattare. De handlar om ansvar och ledarskap, åtgärder i arbetslivet, vård och rehabilitering samt prevention. Reformförslagen har presenterats på ett webinarium för inbjudna beslutsfattare med koppling till arbetsmiljöfrågor.
    https://www.hjarnfonden.se/stresslarmet/

    Kantar Sifo
    Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 1–5 februari 2021. Totalt intervjuades 1163 personer, 904 kvinnor och 259 män. Det omfattade personer i åldern 18-65 år inom yrkesområdena skola/utbildning/forskning, sjukvård/hälsa, omsorg/sociala tjänster. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.
    I den webbaserade undersökningen ställdes frågor som ingår i KEDS, ett självskattningstest som är framtaget av en forskargrupp vid Karolinska Institutet. Testet används inom sjukvården som en hjälp i utredningen av utmattningssyndrom. KEDS består av 9 frågor. Personer som får 19 poäng eller mer på KED-skalan vid flers tillfällen över längre tid och inte har någon annan sjukdom som förklarar symtomen kan vara i riskzon för utmattningssyndrom.

    Fakta om stress
    Stressreaktionen hjälper oss prestera i krävande situationer och vi klarar av kortare perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan tid för återhämtning, vila och sömn.

    Utmattningssyndrom, en allvarlig form av stressrelaterad psykisk ohälsa, är en hjärnsjukdom. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan öka risken för utmattningssyndrom.

    Det finns ett tydligt samband mellan brister i den psykosociala arbetsmiljön och stressrelaterad psykisk ohälsa.

    Kronisk stress utan återhämtning kan på sikt öka risken för utmattningssyndrom med trötthet, stresskänslighet och kognitiva nedsättningar som vanliga symtom. Långvarig stressbelastning är också en riskfaktor för tillstånd som depression.

    Kvinnor har i dag 41 procent högre risk än män att drabbas av en stressrelaterad sjukskrivning (källa Försäkringskassan 2020).

    • Sedan 2010 har den stressrelaterade psykiska ohälsan dominerat sjukfrånvaron, dess andel av alla pågående sjukfall har mer än dubblerats (källa Försäkringskassan).
    • Under perioden 2011 - 2020 ökade andelen kvinnor mellan 16-29 år som kände sig stressade från 22 till 33 procent (källa Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) 2006–2020. PxWeb- välj tabell (folkhalsomyndigheten.se), Stress — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

    Mer information om stress se: https://www.hjarnfonden.se/stresslarmet/

    För mer information kontakta gärna:
    Sophie Ternheim, press- och marknadsansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se
    Maria Prigorowsky, samhällschef, 0730-261 48 54 maria.prigorowsky@hjarnfonden.se
    Marie Wall Almquist, nås via Lärarförbundets pressjour, 08-7376902, press@lararforbundet.se

    Ämnen

    Taggar


    Hjärnfonden samlar in pengar till forskning och information om hjärnan, dess kapacitet och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Vi delar ut stipendier och anslag till forskare och forskargrupper för att möjliggöra eller intensifiera viktig forskning. Vi arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten genom information, föreläsningar och seminarier. Hjärnfondens samlade verksamhet har inga statliga bidrag och är helt beroende av ekonomiska bidrag från privatpersoner, företag och stiftelser. Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlings­kontroll kontrollerar verksamheten. www.hjarnfonden.se www.facebook.com/hjarnfonden www.twitter.com/hjarnfonden 

    Presskontakt

    Martina Fjellsson Draoui

    Martina Fjellsson Draoui

    Presskontakt PR & Press Manager Presskontakt 072 186 77 38

    Insamlingsstiftelse som skapar resurser till forskning och information om hjärnan, dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar

    Hjärnfonden är den enda organisation som finaniserar hjärnforskning om hela hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten. Under 2014 delade Hjärnfonden ut närmare 58 miljoner kronor till forskning om hjärnan. Vår vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller stipendium tillhör den svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter. Dessa gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier.
    Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlingskontroll kontrollerar verksamheten. Hjärnfonden har inga statliga bidrag och är därför helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.
    Hjärnfonden stödjer forskningen på två olika sätt:1) Postdoktorala stipendier, dvs ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antingen i Sverige eller utomlands. stipendiesumman är 280 000 kronor. 2) Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.

    Hjärnfonden
    Stora Nygatan 26
    11127 Stockholm
    Sverige