Gå direkt till innehåll
Hjärnfonden presenterar Stresslarmet med 20 nya reformförslag för ett hållbart arbetsliv
Hjärnfonden presenterar Stresslarmet med 20 nya reformförslag för ett hållbart arbetsliv

Pressmeddelande -

Anställda inom välfärden larmar om för hög arbetsbelastning - Hjärnfonden presenterar reformförslag för ett hållbart arbetsliv

En tredjedel av de som arbetar inom kvinnodominerade yrken inom välfärden har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattningssyndrom. Det visar en ny Kantar Sifo undersökning på uppdrag av Hjärnfonden. Sjukskrivningstalen på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa har dominerat sedan 2010. Hjärnfonden vill med 20 nya reformförslag sätta stopp för den ohållbara stressen.

- Stressrelaterad psykisk ohälsa är en ojämställd och onödig hjärnsjukdom som går att förebygga. År efter år är det samma yrkesgrupper som drabbas hårdast. Det är anställda inom vård, skola och omsorg. Pandemin har dessutom gjort en allvarlig situation ännu värre. Vi kan inte låta det här fortsätta. Det behövs ett tydligare ledarskap, kraftsamling och nya politiska beslut, så att färre drabbas säger Anna Hemlin, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Stresslarmet som Hjärnfonden presenterar innehåller reformförslag som kan åstadkomma förändring på nationell, regional och kommunal nivå liksom på enskilda arbetsplatser. Förslagen är baserade på samlad kunskap, insikter och erfarenheter från drabbade, forskare och arbetsmarknadsexperter. Bland de 20 reformförslagen som Hjärnfonden kommer att presentera i veckan för beslutsfattare och experter finns det bland annat krav på följande:

  • Inför en nationell haverikommission mot ohälsosam stress som gör grundliga genom-lysningar av några av de mest utsatta yrkesgrupperna årligen och tar fram åtgärdsförslag.
  • Straffbara arbetsförhållanden. Ingen har ännu dömts tilI följd av kronisk arbetsrelaterad stress. Det behövs en översyn av reglerna kring arbetsmiljöbrott.
  • Jämställd arbetsmiljö. Vi föreslår könsbaserade arbetsmiljöundersökningar med fokus på den organisatoriska och sociala arbetsmiljön för att minska arbetsmiljöskillnader på större arbetsplatser.

- Nu behövs ett helhetsgrepp för ett hälsosamt arbetsliv, så att många färre drabbas av ohälsosam stress och samtidigt har energi över när arbetsdagen är slut, säger Anna Hemlin.

Sifo Kantar visar att 46 procent upplever mer stress under pandemin
Undersökningen visar att nästan hälften av alla inom vård, omsorg och skola, 46 procent, upplever mer stress idag jämfört med innan pandemin bröt ut. 68 procent anger att det beror på för hög arbetsbelastning och 29 procent säger att det är för höga krav samt brist på kontroll i arbetet. 21 procent säger att det är brist på stöd från chefer och arbetskollegor och 15 procent uppger att det saknas tid för återhämtning. En tredjedel av de tillfrågade inom vård, skola och omsorg upplever dessutom att de inte har ork över för att göra andra saker efter sin arbetstid. 3 av 10 har en sådan hög stressnivå att de befinner sig i riskzonen för att utveckla utmattnings-syndrom. Speciellt tydligt är det bland yngre kvinnor i åldern 18-34 år som jobbar inom omsorg. De känner sig mest stressade. Delar av undersökningen är baserad på frågor från KEDS (Karolinska Exhaustion Disorder Scalestresstest), som är framtaget av forskare vid Karolinska Institutet.

Bakgrundsfakta
Reformförslag för ett hållbart arbetsliv
Hjärnfondens 20 reformförslag vänder sig till beslutsfattare. De handlar om ansvar och ledarskap, åtgärder i arbetslivet, vård och rehabilitering samt prevention. Reformförslagen kommer att presenteras på ett webinarium för inbjudna beslutsfattare med koppling till arbetsmiljöfrågor.
https://www.hjarnfonden.se/stresslarmet/

Kantar Sifo
Undersökningen genomfördes i Kantar Sifos webbpanel under perioden 1–5 februari 2021. Totalt intervjuades 1163 personer, 904 kvinnor och 259 män. Det omfattade personer i åldern 18-65 år inom yrkesområdena skola/utbildning/forskning, sjukvård/hälsa, omsorg/sociala tjänster. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Sifos webbpanel.
I den webbaserade undersökningen ställdes frågor som ingår i KEDS, ett självskattningstest som är framtaget av en forskargrupp vid Karolinska Institutet. Testet används inom sjukvården som en hjälp i utredningen av utmattningssyndrom. KEDS består av 9 frågor. Personer som får 19 poäng eller mer på KED-skalan vid flera tillfällen över längre tid och inte har någon annan sjukdom som förklarar symtomen kan vara i riskzon för utmattningssyndrom.

Fakta om stress

  • Stressreaktionen hjälper oss prestera i krävande situationer och vi klarar av kortare perioder av stress utan att ta skada. Skadligt blir det om stresspådraget pågår länge utan tid för återhämtning, vila och sömn.
  • Utmattningssyndrom, en allvarlig form av stressrelaterad psykisk ohälsa, är en hjärnsjukdom. Långvarig stress utan tillräcklig återhämtning kan öka risken för utmattningssyndrom.
  • Det finns ett tydligt samband mellan brister i den psykosociala arbetsmiljön och stressrelaterad psykisk ohälsa.
  • Kronisk stress utan återhämtning kan på sikt öka risken för utmattningssyndrom med trötthet, stresskänslighet och kognitiva nedsättningar som vanliga symtom. Långvarig stressbelastning är också en riskfaktor för tillstånd som depression.
  • Kvinnor har i dag 41 procent högre risk än män att drabbas av en stressrelaterad sjukskrivning (källa Försäkringskassan 2020).
  • Sedan 2010 har den stressrelaterade psykiska ohälsan dominerat sjukfrånvaron, dess andel av alla pågående sjukfall har mer än dubblerats (källa Försäkringskassan).
  • Under perioden 2011 - 2020 ökade andelen kvinnor mellan 16-29 år som kände sig stressade från 22 till 33 procent (källa Folkhälsomyndigheten. Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät "Hälsa på lika villkor?" (HLV) 2006–2020. PxWeb- välj tabell (folkhalsomyndigheten.se), Stress — Folkhälsomyndigheten (folkhalsomyndigheten.se)

Mer information om stress se: https://www.hjarnfonden.se/stresslarmet/

För mer information kontakta gärna:
Sophie Ternheim, press- och marknadsansvarig Hjärnfonden, 0730-92 63 00 sophie.ternheim@hjarnfonden.se

Ämnen


Om Hjärnfonden:
Hjärnfonden är en ideell insamlingsstiftelse utan statligt stöd. Vår vision är att ingen ska behöva lida av sjukdomar, skador eller funktionsnedsättningar i hjärnan. Målet är att rädda liv, bidra till fler friskår och öka livskvaliteten för drabbade och närstående. För att uppfylla visionen och nå de långsiktiga målen arbetar vi med två ändamål: insamling och finansiering av den bästa svenska hjärnforskningen, samt kunskapsspridning och påverkansarbete för hjärnans område. Hjärnfonden är helt beroende av gåvor och testamenten från privatpersoner och företagssamarbeten.

www.hjarnfonden.se Följ oss på Facebook Följ oss på Twitter


Presskontakt

Maria Prigorowsky

Maria Prigorowsky

Samhällschef Påverkansarbete, skapa systemförändringar och öka folkbildning. 0730-261 48 54

Relaterat material

Insamlingsstiftelse som skapar resurser till forskning och information om hjärnan, dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar

Hjärnfonden är den enda organisation som finaniserar hjärnforskning om hela hjärnan och alla de sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar som orsakar stort lidande hos drabbade och deras familjer. Hjärnfonden arbetar också för att öka kunskapen om hjärnan och dess sjukdomar, skador och funktionsnedsättningar hos allmänheten. Under 2014 delade Hjärnfonden ut närmare 58 miljoner kronor till forskning om hjärnan. Vår vetenskapliga nämnd garanterar att de forskare som får Hjärnfondens anslag eller stipendium tillhör den svenska forskareliten. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter. Dessa gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier.
Vi har ett s.k. 90-konto, detta innebär att Svensk Insamlingskontroll kontrollerar verksamheten. Hjärnfonden har inga statliga bidrag och är därför helt beroende av gåvor från privatpersoner och företag.
Hjärnfonden stödjer forskningen på två olika sätt:1) Postdoktorala stipendier, dvs ettåriga stipendier som riktar sig till nyligen disputerade forskare med olika bakgrund. Stipendierna skapar förutsättningar för fortsatt forskning antingen i Sverige eller utomlands. stipendiesumman är 280 000 kronor. 2) Ettåriga forskningsanslag om 500 000 kronor till etablerade forskargrupper vid de svenska medicinska neurofakulteterna.

Hjärnfonden
Stora Nygatan 26
11127 Stockholm
Sverige