Hjärnfonden delar ut närmare 1,7 miljoner till unga forskare i Uppsala

Sex forskare vid Uppsala universitet får 280 000 kronor var när Hjärnfonden delar ut sitt postdoc-stipendium till unga forskare för att på heltid kunna ägna sig åt livsviktig hjärnforskning. Parkinsons sjukdom, sömn, ätstörningar och smärta är de områden som står i fokus bland forskarna i Uppsala.

Hjärnfonden delar ut sammanlagt 7 miljoner kronor till 25 unga hjärnforskare som gör det möjligt att driva utvecklingen framåt inom något av hjärnforskningens område, vid en ceremoni i Stockholm idag. Mathias Rask-Andersen är en av postdoc-stipendiaterna vid Uppsala universitet vars forskning handlar om genetiska riskfaktorer och mekanismer som påverkar kroppens viktreglering. Hans forskningsprojekt är inne i en intensiv fas för att utreda de molekylära effekterna av det femtiotal genetiska variationer som man hittills kunnat associera med vikt. En ökad förståelse för vilka mekanismer som styr kroppens viktreglering och födointag är av stor betydelse för behandlingen av ätstörningar såsom anorexia nervosa och bulimia nervosa.
- Som forskare drivs jag av den potentialen och nyttan som finns för grundforskning. Alla de förbättringar inom hälsa och sjukvård som utvecklats under de senaste århundradet är direkt eller indirekt sprungna ur evidensbaserad grundforskning. Med hjälp av Hjärnfondens stipendium kan jag medverka i en mycket spännande fas då tekniska landvinningar inom genetik öppnar nya vägar för att bättre förstå sjukdomar, säger Mathias Rask-Andersen, vid Uppsala universitet.
Idag vet vi att upp mot 80% av bakgrunden till anorexia nervosa beror på ärftliga faktorer Ätstörningar är en grupp allvarliga psykiatriska sjukdomar som präglas av ihållande problematik med födointaget.
- Kunskapsexplosionen inom hjärnans område ger oss gott hopp om att kunna förebygga, behandla och finna bot för ännu fler hjärnrelaterade sjukdomar. Vi hade gärna beviljat ännu fler forsknings-projekt, för mer forskning behövs. Mycket är fortfarande outforskat. Med tanke på att mer än vad tredje svensk kommer någon gång i livet att få en hjärnsjukdom, är resurserna fortfarande för små. Varje krona är viktig. Hjärnforskningen är för lågprioriterad om man ser till det mänskliga, ofta livslånga lidandet som hjärnsjukdomarna orsakar, säger Hjärnfondens generalsekreterare, Gunilla Steinwall.
Vilka som tilldelas Hjärnfondens årliga postdoc-stipendium och forskningsanslag bestäms av Hjärnfondens vetenskapliga nämnd. Vetenskapliga nämnden består av ett tjugotal av landets främsta neurovetenskapliga experter som gör en noggrann granskning av ansökningarna enligt fastställda kriterier. Postdoc-stipendiet är mycket eftertraktat eftersom det möjliggör för forskarna att självständigt driva sin forskning framåt – något som annars är svårt rent ekonomiskt de första åren efter disputation. Utöver postdoc-stipendiet finansierar Hjärnfonden flera forskningsprojekt inom neurovetenskapen. Förra året kunde Hjärnfonden dela ut drygt 49 miljoner kronor till hjärnforskningen, vilket är rekord i Hjärnfondens 20-åriga historia.

Årets postdoc-stipendiater