Ny forskning kan bidra till tidigare diagnostisering

Ofullständiga demensutredningar skapar onödigt lidande

Personer som drabbas av en demenssjukdom upptäcks inte i tid. Enligt Svenska Demensregistret är det mindre än hälften som insjuknar i en demenssjukdom som får en fullständig demensutredning. Ny forskning kan underlätta att ställa diagnos redan innan sjukdomen brutit ut och personer i riskzonen kommer att kunna fångas upp i tid, vilket kommer att ha stor betydelse då nya läkemedel finns tillgängliga.

I Sverige är runt 160 000 drabbade av någon form av demenssjukdom och varje år insjuknar cirka 25 000 personer. Men andelen som får en utredning är alldeles för liten. Det visar Socialstyrelsens nationella utvärdering som Hjärnfonden har granskat. Hälften av de som utreds får heller ingen diagnos. Att så många inte får en specifik diagnos kan innebära att de inte får de behandlingsinsatser som skulle behövas som exempelvis läkemedelsbehandling vid Alzheimers sjukdom.

- Alzheimers sjukdom är de anhörigas sjukdom. En tidigare diagnostisering skulle kunna minska onödigt lidande. Även om beskedet kan vara svårt att få kan den drabbade få bättre möjligheter att hantera sina problem i det dagliga livet, säger Gunilla Steinwall, generalsekreterare på Hjärnfonden.

Utrednings-metoden som kan fastställa om en person har en demenssjukdom är dock inte enkel och skillnaderna i landet är stora när det gäller vilka utredningsmetoder som används. Men med hjälp av ett enkelt blodprov skulle diagnostisering kunna göras mycket enklare.

Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet är en av de forskare som med hjälp av Hjärnfondens forskningsstöd driver den senaste forskningen som kan utveckla biokemiska tester, eller biomarkörer, för Alzheimers sjukdom. Biomarkörer kan användas för att tidigare kunna ställa en säker diagnos, vilket är viktigt då 15-20 procent får fel diagnos på grund av att symtomen lätt kan blandas ihop med minnesstörning.

- Vi arbetar med en ny ultrakänslig metodik och har flera mycket lovande biomarkörer för nervcellsskada som går att mäta i ett vanligt blodprov. Denna typ av tester skulle kunna användas t.ex. i primärvården som stöd för att lättare identifiera de patienter som behöver genomgå en grundlig utredning på specialistklinik, där också en tidigare diagnos kan ställas och specifik behandling sättas in, säger Kaj Blennow.

De biokemiska testerna som Blennows team kan göra med hjälp av Hjärnfondens stöd har också stor betydelse för utvecklingen av läkemedel mot Alzheimers sjukdom. Flera nya läkemedel mot just beta-amyloid plack testas idag i stora läkemedelsstudier, och preliminära resultat är mycket lovande. Förhoppningsvis kan dessa läkemedel vara tillgängliga inom de närmaste åren, och då kommer det att finnas ett mycket stort behov av just både känsliga och exakta men även enkla och billiga tester för att ställa en tidig diagnos.

https://www.socialstyrelsen.se/publikationer2014/2014-2-4
Nationell utvärdering – Vård och omsorg vid demenssjukdom 2014 – Rekommendationer, bedömningar och sammanfattning.

För mer information kontakta:
Kaj Blennow, professor vid Göteborgs universitet, 031-343 1791, kaj-blennow@neuro.gu.se

Gunilla Steinwall, generalsekreterare Hjärnfonden, 070-833 44 71, gunilla.steinwall@hjarnfonden.se