PISA-fokuseringen riskerar skolans breda demokratiska uppdrag

Man tror sig kunna rangordna allt 

Daniel säger att man tror sig kunna mäta mänskliga egenskaper, genom IQ-tester osv. Sedan överförs detta till att man försöker mäta olika typer av kunskaper hos elever och då uppstår ett nytt sätt att tänka, där man kan rangordna individer, länder, olika skolor osv.

- Det handlar helt enkelt om hur man använder siffror som ett mätinstrument för att säga någonting om skolan kvalitet, säger Daniel Pettersson.

Det demokratiska uppdraget glöms 

Att jämföra och rangordna är ju en mänsklig aktivitet och det gör vi ju hela tiden, när vi kliver på bussen, eller när vi pratar om whisky, mat eller musik.

Men det som blir tydligare och tydligare, menar Daniel, är att det också blir det som driver utbildningspolitiken i allt större omfattning. Det som rangordnas högt är också det man tittar på och försöker efterlikna.

- Det breda demokratiska uppdraget som skolan också har glöms då lätt bort eftersom detta inte lika enkelt låter sig mätas eller jämföras.

Varför inte fråga hur de mår? 

Vi begripliggör inte utbildning genom att vi samtalar med elever, säger han, om hur de mår och hur de trivs, utan istället testar vi dem genom olika kunskapsmätningar.

Genom att vi låter dem göra olika kunskapstest får vi en siffra och det är den som begripliggör för oss om utbildningen kan uppfattas som bra eller inte.

- Men det är bara en del av hur man kan begripliggöra vad utbildning förväntas vara. Ett av problemen är att detta sätt att få en bild av utbildningen är så tidsrationellt så det finns egentligen inget alternativ.

- Just därför är det intressant att studera hur man skapar en legitimitet för dessa mätningar för från början fanns inte den legitimiteten.

"Education by the numbers.."

I ett stort projekt finansierat av Vetenskapsrådet, där Daniel är projektledare, ges nu boken "Education by the Numbers and the Making of Society: The Expertise of International Assessments" ut.

Boken är en antologi som sammanställts av tre av deltagarna i projektet med bidrag från en rad internationellt kända forskare.

Boken publiceras av Routledge, ett av världens största förlag och högt rankat inom forskarvärlden, och är den första av fem planerade böcker.

- Boken ger ett antal exempel på hur den här legitimiteten byggs upp och hur en rådande hegemoni inom utbildning skapas och utvecklas, säger Daniel Pettersson.

Följande böcker är tänkta att ta upp:

• Första boken: Hur en tilltro till siffror och statistik växer sig stark och blir ett dominerande sätt att se på utbildning. https://www.routledge.com/Education-by-the-Numbers-and-the-Making-of-Society-The-Expertise-of-International/Lindblad-Pettersson-Popkewitz/p/book/9781138295834
• Andra boken: Vilka typer av utbildningspolitiska och utbildningsvetenskapliga aktiviteter skapas och växer sig starka utifrån en dominerande logik kring siffror och statistik.
• Tredje boken: En historisk beskrivning av hur vetenskap, och mer specifikt utbildningsvetenskap, efter andra världskriget, ges rollen och förväntningen att lösa samhälleliga problem.
• Fjärde boken: Hur formeras relationerna mellan samhället, politiken och vetenskapen i relation till utbildningsfrågor? Vilka arenor formeras för utbildningspolitiska samtal och hur ser dessa samtal ut?
• Femte boken: En redovisning av hela projektet utifrån hur siffror och statistik förändrar hur utbildning tänks och formeras inom välfärdssamhällen.

I samtliga böcker medverkar internationellt kända forskare från en rad länder.

För mer information, v v kontakta:
Daniel Pettersson, docent i pedagogik vid Högskolan i Gävle
Tel: 070-258 46 19
E-post: daniel.pettersson@hig.se

Text & foto: Douglas Öhrbom