Hur bakterier och virus förstörs av alkohol och andra lösningsmedel

Vi har anledning att lära oss så mycket vi kan om hur en infektion uppstår, hur angriparen och försvararen ”samtalar” på kemisk väg och var de svaga punkterna finns; om infektioner ska kunna förhindras eller botas. Jonas Ankarloo har i sin doktorsavhandling undersökt hur bakterier och virus förstörs av alkohol och vissa andra lösningsmedel. Antibiotika, den kanske viktigaste medicinska upptäckten under förra århundradet, kan idag användas för att bota infektioner som annars hade varit allvarliga, rentav dödliga. Man kan förenklat säga att antibiotika är mediciner som är giftiga för bakterier, men inte för oss själva. Problemet är att alla bakterier inte är lika känsliga; vissa är okänsliga eller resistenta mot antibiotika. Dessutom kan bakteriearter vara ostabila och förändras, till exempel så att resistenta bakterievarianter ”plötsligt” uppkommer. Vi vill alltså upptäcka nya sorters antibiotika, eller ändra kemiskt på de redan kända, för att hålla oss steget före. Ett annat sätt att ta kål på allsköns mikrober är att hälla sprit på dem, då alkoholen löser upp det feta membranet som skall hålla ihop cellinnehållet. Encelliga varelser som bakterier har inte råd med så omild behandling, medan flercelliga varelser som vi själva däremot kan offra en och annan cell (dock inte för många) utan att gå åt på kuppen. Bakterier kan i viss mån försvara sig även mot lösningsmedel, även om just alkohol är effektivt mot dem. Virus, som inte är celler utan ännu enklare (i allra enklaste fall kan virus bestå av DNA omgivet av ett skyddande proteinskal), har inte så mycket att sätta emot utom möjligen en stabil konstruktion. Alkohol kan lösa upp virus i sina beståndsdelar och därmed förstöra dem. Avhandlingen heter ”On the Stability of Bacterial Species, Cells and Macromolecular Assemblies”. Disputationen äger rum fredagen den 23 januari, kl 09.00, Hörsalen, Falken, Nygatan 18B, Kalmar. Opponent är Dr Ann-Christin Malmborg- Hager, Alligator Bioscience, Lund.