Nyhet -
Minne och mående påverkas av intervjustil
Efter 28 år som polis valde han att byta bana och sikta på doktorshatten. Kent Madsen är Högskolan Kristianstads nyblivne doktor i psykologi, som tittat närmare på minnesprestationen och det psykiska välbefinnandet hos människor som medverkar i utredande intervjuer.
– Är det mig du letar efter? Jag tyckte att jag hörde någon som öppnade ytterdörren sådär lite tveksamt, säger Kent Madsen när han kommer ut från sitt lilla kontorsrum.
Han har onekligen skarpa öron. Men så har han också en bakgrund som utredare inom polisen. För några veckor sedan kunde han skriva ytterligare en titel på visitkortet: doktor i psykologi.
Hans avhandling tar avstamp i utredande intervjuer och i förhörsrummet – ett ställe där han själv tillbringat många timmar tillsammans med såväl brottsoffer som vittnen och misstänkta förövare.
– Jag jobbade i många år med vålds- och sexbrottsutredningar, och fick ofta anledning att reflektera över kriminalitet och vad den medför i stress, sorg och andra känslor för alla inblandade.
För ett tiotal år sedan bestämde han sig för att börja läsa rättspsykologi, och han blev snart tillfrågad att delta i ett forskningsprojekt som belyste olika intervjustilar i samband med polisförhör: Den humanitära stilen, där förhörsledaren upplevs som inkännande och aktivt lyssnande, och den dominanta stilen som snarare upplevs som aggressiv och otålig.
– Med dessa som utgångspunkt ville vi se hur brottsoffer och misstänkta påverkades. Hur mycket berättade de under förhöret, och hur mådde de efteråt? Där växte också tanken på att detta skulle kunna bli en doktorsavhandling.
Den mest effektiva intervjustilen
För att samla in data iscensatte Kent Madsen ett experiment, där 146 försöksdeltagare upplevde sig vara antingen offer eller förövare i en fiktiv berättelse. Under de påföljande förhören intervjuades deltagarna med antingen den dominanta eller den humanitära stilen.
– Resultaten visar att humanitär intervjustil skapar bästa möjliga förutsättningar för att någon ska vilja berätta om vad som hänt. Minnesåtergivningen blir bättre, och med mer information ökar möjligheterna att skipa rättvisa i fallet.
Även det psykiska välbefinnandet uppges vara bättre efter ett förhör med humanitär intervjustil, och de inblandade upplever en större känsla av sammanhang.
– Att minska mentalt lidande är inte bara värdefullt för de enskilda personerna, utan skulle också ge vinster åt samhället genom exempelvis minskade kostnader i sjukvården.
Nu finns statistiken. Nästa steg, menar Kent Madsen, vore att undersöka mer systematiskt hur den svenska poliskåren faktiskt håller sina förhör.
– Hittills finns det inte särskilt mycket forskning kring det psykiska välbefinnandet i polisiära sammanhang, så självklart vore det angeläget att gå vidare med detta.
Text och bild: Kerstin Weman Thornell
