Modiga och märkvärdiga kvinnor – ny seminarieserie av högskolans historienestor

Vilka var kvinnorna som reste till Grekland för att hjälpa sårade soldater för drygt hundra år sedan. Och vem var uppfann lovikavanten och rullatorn? Och framför allt, vem var egentligen Kirsten Flagstad? Detta och mycket annat kommer du att kunna få svar på i högskolans nya digitala seminarieserie om modiga och märkvärdiga kvinnor. Den är öppen för alla och tar avstamp i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Historieprofessor Marie-Louise Rodén berättar.

Kvinnorna levde länge en undanskymd roll i historien. Men sedan 1970-talet har kvinnorna fått ökad uppmärksamhet, inte minst genom det lexikon som getts ut både digitalt och tryckt genom Göteborgs universitet. SKBL heter det, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Detta har inspirerat till en temakurs för ämneslärare i historia på Högskolan Kristianstad. Och nu får alltså intresserade även utanför lärosätet möjlighet att ta del av dessa modiga kvinnors märkvärdiga historier.

– Seminarierna är inte del av någon kurs, utan inspirerade av studenternas intresse. Därför tyckte jag vi borde utvidga målgruppen denna termin och låta serien vara tillgänglig för fler än högskolans lärare, berättar Marie-Louise Rodén, professor i historia vid Högskolan Kristianstad.

Först ut i seminarieserien var de modiga Röda korssystrar som reste från Sverige till Grekland för att hjälpa sårade soldater under Grek-Turkiska kriget (1897) och de två Balkankrigen (1912 och 1913).

– Förra våren hörde jag Marie Mauzys presentation från Svenska institutet i Aten. Den var fascinerande och jag insåg att de kvinnor hon berättade om var både märkvärdiga och modiga. Därav titeln på seminarieserien, förklarar Marie-Louise.

Därefter blir det ett axplock av Maria Sjöberg från Svenskt kvinnobiografiskt lexikon. Lexikonet omfattar över tvåtusen modiga och märkvärdiga kvinnor. Maria är professor i historia vid Göteborgs universitet och har valt ut bland andra lovikavantens uppfinnare, stickerskan Erika Aittamma (1866–1952), författaren och konstnären Ottilia Adelborg (1855–1936), översättaren och kokboksförfattaren Carolina Weltzin (1754–1812), konsthantverkaren och halmslöjdaren Beda Aronsson-Galle (1891–1986), och rullatorns uppfinnare Aina Wifalk (1928–1983). Och kanske blir det ännu fler.

Idolen Kirsten Flagstad

Seminarieserien avslutas en vecka innan Lucia av Marie-Louise Rodén själv. Och det blir inte drottning Christina, som vi vant oss vid att höra Marie-Louise berätta om via TV, tidningar och recensioner runt om i världen.

– Jag kan erkänna att jag är lite trött på drottningen och hennes tid i Rom. Jag har alltid varit neutral till henne, som oftast väckt starka känslor, både positiva och negativa. För mig har det inte alls varit problematiskt, eftersom jag velat förstå Christina men inte beundrar henne, påpekar Marie-Louise.

– Samma sak gäller dock inte min idol, Kirsten Flagstad. Min dotter säger skämtsamt att om jag försökte skriva hennes biografi skulle det vara som om Goebbels skrev en biografi om Hitler.

Men vad är det då som är så fängslande med Flagstad? Och vad är det professor Rodén anser att fler borde veta om denna norska kvinna/jänta som anses vara 1900-talets främsta Wagnersopran. Marie-Louise är född i Stockholm, men hennes föräldrar emigrerade till USA. I musikstaden Chicago fick Marie-Louise upp ögonen, eller snarare öronen, för tonernas värld och fick så småningom via pianolärarna Mollie Margolies och senare William Browning kontakt med Wagner.

– Mr Browning sa en gång att den dag jag börjar intressera mig för Wagner, skulle jag i första hand lyssna på Kirsten Flagstad. Och den dagen kom faktiskt, trots att jag som många bara haft möjligheten att höra hennes inspelningar eftersom hon avled 1962, berättar Marie-Louise.

Från Chicago till Princeton och århundradets röst

När Marie-Louise senare var doktorand i historia vid Princeton University, fick hon också möjlighet att under fyra års tid studera tillsammans med Flagstads amerikanska ackompanjatör och pianist Edwin McArthur, som också var sångerskans trogna vän

– Jag är fortfarande stolt över att Sveriges Radio gav mig förtroendet att skriva och presentera programmet ”Operadags” för P2 i samband med 100-årsminnet av Kirsten Flagstads födelse 1995, påpekar Marie-Louise.

Flagstad har kallats ”århundradets röst”. Hon har setts som en okomplicerad människa med en enastående musikalisk begåvning, men hon har aldrig studerats ur ett kvinnohistoriskt perspektiv.

– Vi får möta en ensamstående mor som fick slita hårt för att försörja sig själv och sin dotter, och en kvinna vars ”riktiga” – det vill säga internationella – karriär började några månader innan hon skulle fylla fyrtio. Jag tror inte Kirsten Flagstad var så ”vanlig” som hon själv ansåg sig vara. På seminariet kommer du att få höra hennes fenomenala sångröst, berättar Marie-Louise.

Cirkeln sluts

Denna termin är den sista för Marie-Louise Rodén som lärare på Högskolan Kristianstad. Vid terminens slut går hon i pension. Att hennes sista avtryck blir om just kvinnohistoria, eller genusvetenskap som det omvandlats till, kan tyckas lite ironiskt enligt henne själv.

– Jag har hållit fast vid den inriktning som etablerades redan under Renässansen, det vill säga politisk historia. Det har inte varit lätt eftersom socialhistoria i olika former kommit att dominera disciplinen efter andra världskrigets slut, påpekar hon och fortsätter.

– Som doktorand var jag sur att det fanns så många stipendier att söka bara man sysslade med kvinnohistoria. Som nydisputerad var jag sur när Maria Sjöberg och jag konkurrerade om en forskarassistenttjänst i Göteborg, som hon erhöll, och den sakkunniga var just kvinnohistoriker, minns Marie-Louise och skrattar glatt. Men vid resans slut kan jag säga att jag är väldigt nöjd och har fått fint erkännande på många sätt för min politiskt inkorrekta forskning.

Med Maria Sjöberg som seminarieledare för ett av de tre evenemangen sluts alltså på sätt och vis cirkeln. Och inte minst menar Marie-Louise att det också är studenterna hon har att tacka för att hon fått bättre förståelse för kvinnohistoriens betydelse.

Efter Kristianstad väntar ett liv i Västerås dit hon flyttar med flyglarna. Där finns arkivet efter Flagstads sceniske partner, hjältetenoren Set Svanholm, som Marie-Louise skrivit en omfattande bok om. Kanske blir det en bok till, en lärobok i historiografi för högskole- och universitetsstudenter, men det blir en annan historia.

18 NOV: Tvåtusen märkvärdiga kvinnor, från medeltid till nutid

7 DEC: Kirsten Flagstad – en helt vanlig kvinna?

Text: Fabian Rimfors