Stort intresse för högskolans simuleringsverksamhet

Så nära verkligheten man kan komma. Så beskriver Petra Lilja Andersson de simuleringsövningar de blivande sjuksköterskorna får genomföra under sin utbildning på Högskolan Kristianstad. Nu ska högskolan dela med sig av tekniken och pedagogiken vid den kommande nationella VFU-konferensen.

Patienten i sjuksängen mår inte bra. Andetagen är rossliga och pulsen fladdrar. Sjuksköterskan talar lugnt och medan hon metodiskt undersöker patientens tillstånd.

I själva verket är patienten en docka av silikon och den avancerade sjukhusmiljön är bildprojiceringar på de kala väggarna. Men tack vara övningen i Högskolan Kristianstads simuleringsrum får den blivande sjuksköterskan träna på att ta hand om olika sjukdomsfall, så nära verkligheten som möjligt.

Den 28 april arrangerar Svensk sjuksköterskeförening den årliga VFU-konferensen, alltså en konferens om verksamhetsförlagd utbildning, vars tema i år är temat just simulering. Då kommer flera hundra deltagare från hela landet ta del av högskolans alldeles färska film, som beskriver hur denna teknik används på Sjuksköterskeprogrammet.

– I Kristianstad har vi jobbat mycket med simulering och vi har blivit väldigt duktiga på detta. Vi vet att det finns stort intresse för vår simuleringsverksamhet från olika håll, säger Petra Lilja Andersson, som tillsammans med Stefan Aregger Lundh ansvarar för simuleringen.

Högskolans framgångar i simuleringsteknik förklarar Petra Lilja Andersson med att det finns några eldsjälar med stort engagemang och bred kompetens, och en ledning som har varit villig att satsa på detta.

Hon påpekar visserligen att simuleringsteknik numera används vid många andra vårdutbildningar runtom i landet. Men då handlar det ofta om att öva enstaka akuta situationer. På Högskolan Kristianstad har man tagit ett helhetsgrepp och låtit simuleringen vara en del av utbildningen redan från första terminen, då studenterna får börja med att enbart möta en svårt sjuk patient som kan uppvisa olika känslor såsom oror, sorg eller ilska.

– En del nya studenter har knappt träffat en sjuk person tidigare. Det kan vara nervöst och jobbigt första gången, men med simuleringen skapas en trygg miljö. Visst kan det bli lite fniss i början, men studenterna vänjer sig förvånansvärt snabbt och behandlar dockan som en levande människa.

En bidragande orsak kan vara att dockan faktiskt har vissa mänskliga egenskaper. Den blinkar, andas, ger ifrån sig tarmljud och kan kommunicera. Studenten kan mäta blodtryck, ge injektioner och lyssna på rosslande andetag. Autenticiteten förstärks med förinspelade ljud och virtuella bilder som projiceras på väggarna, så att situationen förflyttas till en akutavdelning, en utemiljö eller till patentens egna sovrum.

– Vi har blivit duktiga på att göra trovärdiga scenarier där vi har vävt in många olika moment. Utöver de medicinska insatserna får studenterna också träna sig i svåra samtal och samarbete. Simuleringen ska finnas i samtliga sex terminer och blir alltmer komplex i sin utformning i takt med att utbildningen pågår.

På Högskolan Kristianstads Sjuksköterskeprogram är simuleringstekniken flitigt använd.

”Vi har definitivt märkt att simuleringen bidragit till att studenterna blir säkrare i sin roll. Här har de möjlighet att göra fel flera gånger utan att något allvarligt händer.”

En annan fördel är att studenterna får öva på situationer som sällan inträffar på riktigt. Sannolikheten är ganska liten att de, under sin VFU, möter en person som drabbats av exempelvis svår allergisk chock. Men genom att ändå ha fått öva detta scenario med simuleringsdockan, kan de känna sig mer trygga när det väl inträffar ute i arbetslivet.

– Vi har definitivt märkt att simuleringen bidragit till att studenterna blir säkrare i sin roll. Här har de möjlighet att göra fel flera gånger utan att något allvarligt händer. Då blir anspänningen mindre än om de bara skulle få göra saker enstaka gånger på en riktig patient.

Petra Lilja Andersson är övertygad om att simulering kommer att användas ännu mer i framtiden, både på högskolan och på andra utbildningar runtom i landet.

– Vården är hårt belastad och det kan vara svårt att få ut studenterna på VFU. Därför blir simuleringen ett ännu viktigare komplement i utbildningen. Dessutom utvecklas tekniken hela tiden, men allt mer autentiska dockor.

Samtidigt betonar hon att tekniken egentligen bara är en av beståndsdelarna. I grunden ligger en väl genomarbetad pedagogisk metod som förankrar de nya kunskaperna hos studenterna. En viktig del av övningarna är debriefingen efteråt, där studenter och lärare samtalar om vad som egentligen hände under mötet med patienten.

– Vi går noggrant igenom vad som fungerade bra och vad som kan förbättras. Många gånger har jag sett hur det tänds ett ljus i studenternas ögon. De sträcker på sig några centimeter och säger: ”Wow, jag klarar det!”

Text: Kerstin Weman Thornell

Filmen om Högskolan Kristianstads simulering

För oss är det viktigt att kunna sprida kunskapen ut i landet så att fler kan använda sig av denna pedagogiska metod, och att sjuksköterskeutbildningen i förlängningen blir ännu bättre, menar Petra Lilja Andersson, prodekan och biträdande professor i omvårdnad vid Högskolan Kristianstad.