6 miljoner till forskning i kommuner för bättre äldrevård och omsorg

Sveriges största kvalitetsregister för vård och omsorg fungerar både bra och dåligt, och nu ska de dåliga delarna bli bättre. Ett nytt tvärvetenskapligt forskningsprojekt ska se vad som kan förbättras och hur det kan åtgärdas. I förlängningen ska detta leda till bättre vård och livskvalitet för Sveriges äldre och sköra personer, oavsett var eller i vilken kommun de bor i.

I stort sett alla kommuner och regioner använder sig av det nationella kvalitetsregistret Senior alert för att bedöma vanliga risker bland äldre. Det kan handla om allt från risk för trycksår eller undernäring, till fallrisk, dålig munstatus, eller inkontinens. Senior alert är det kvalitetsregister som har störst täckning i landet och används både inom primärvården och hemtjänsten. Registret vänder sig till äldreomsorgen och därför finns också mest data för vård- och omsorgsboende. I Senior alert registreras inte bara diagnoser utan även risker för att kunna arbeta förebyggande med förbättringsarbete. Men det är också här problemet ligger, och det är därför Forte ger sex miljoner kronor* till nya forskningsprojektet Senior alert – ett medel för bättre vård i samverkan.

– Man är bra på att identifiera risker med bedömningsinstrumenten, men kompetensen att utreda bakomliggande orsaker saknas. Framför allt för att sätta in rätt åtgärder. Detta beror på att legitimerad personal som sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och dietister är få inom vård- och omsorgsboende, samtidigt som deras kompetens är viktig för att identifiera lämpliga förebyggande åtgärder och behandlingar. Tandvårdspersonal har ingen fast förankring alls inom dessa boenden, påpekar Elisabet Rothenberg, biträdande professor i näringslära vid Högskolan Kristianstad som ska leda projektet.

Utmaningen för alla som arbetar med Senior alert ligger i att få registret att fungera förebyggande fullt ut, menar forskarna. Alla steg måste göras: bedöma en risk, identifiera bakomliggande orsaker, och sätta in rätt åtgärder. Denna process fungerar både bra och dåligt i dag, enligt forskarna, och det är just detta de ska undersöka. Senior alert ska bli ett ännu bättre verktyg så att äldre och sköra personer får bättre vård och livskvalitet.

– Först gör vi kvantitativa analyser för att se var, i vilka boenden, Senior alert fungerar bra och var det inte fungerar bra. Sedan vill vi hitta förklaringarna till varför det funkar bra eller dåligt. Vilka mekanismer ligger bakom? Är det lokala eller kommunala skillnader? säger Elisabet Rothenberg.

Kvalitativa intervjuer är nästa steg i projektet. Personer med ansvar, som enhetschefer, medicinskt ansvariga sjuksköterskor och andra inom organisationerna, kommer att intervjuas för att få deras syn på registret. Fokusgrupper med vårdpersonal kommer också att intervjuas.

– När projektet är klart ska det finnas underlag för att kunna gå vidare med en implementeringsstudie, och då vet man tack vare detta projekt vad som krävs för att kunna få Senor alert att fungera fullt ut, säger Elisabet Rothenberg.

Kontakt

Elisabet Rothenberg
Biträdande professor i näringslära vid Högskolan Kristianstad
044-250 38 34
elisabet.rothenberg@hkr.se 

Fakta

Projekttitel: Senior alert - ett medel för bättre vård i samverkan
Tidsperiod 2021-11-01 till 2025-10-31
* Budget 5 952 157 kr (cirka hälften går till indirekta OH-kostnader)
Medverkande forskare: Elisabet Rothenberg, Högskolan Kristianstad, Martina Boström, Region Jönköpings Län, Annette Erichsen Andersson, Sahlgrenska universitetssjukhuset, Åsa Larsson Ranada, Linköpings universitet, Pia Skott, Folktandvården i Stockholm, samt Helle Wijk, Göteborgs universitet.
Mer om Senior alert: www.senioralert.se/