Östersjöseminarium om ”De stora Östersjööarna under vikingatid och medeltid"

Den 16-18 oktober högtidlighölls att Gotland och Ösel varit förenade i vänortsavtal under tjugo år. I anslutning till detta höll Högskolan på Gotland ett seminarium kring Ösels och Gotlands gemensamma historia. Arrangemanget ingick i den permanenta konferensserien "Östersjöseminariet" och temat var vikingatid och medeltid på Östersjöns stora öar, med fokus på samfärdsel och handel.

Hedergäst var Külli Rikas, från Ösels historiska museum i Kuresaar, som berättade om ett sensationellt skeppsfynd, sannolikt från 800-talet, som förra året gjordes vid Salme på Ösel. Farkosten hade varit omkring 12 meter lång och den hade blivit sista vilorum för sju mycket storväxta personer. På samma sätt som vid utgrävningarna av de bekanta svenska båtgravarna i Vendel och Valsgärde hade Salmeskeppet identifierats genom bevarade nitar, som i prydliga rader tecknade skeppets form. Det var dock inte någon ordnad båtbegravning som i de svenska fallen, utan intrycket var att skeppet förlist på platsen, och att begravningen varit en improvisation i trängt läge.

I övrigt framträdde Högskolans egna anställda. Konstvetaren Evert Lindkvist redogjorde för skeppsframställningar på de gotländska bildstenarna och i öns kyrkor. Östersjöseminariets ordförande, historikern Nils Blomkvist berättade om vikingatidens och medeltidens farleder i Östersjön. Han visade med exempel ur den norsk-isländska litteraturen att Gotland och Ösel hängt samman i ett sjökungadöme omkring år 1000, där Olav Haraldsen - den senare St Olof - hämtat tributer till Novgorod. Slutligen gjorde geografen Dan Carlsson ett försök att övertyga den talrika publiken om att de enorma silverfynden från den tidens Gotland hade mer med hantverk att göra än med handel. Seminariet slutade i en animerad, långt ifrån avslutad debatt.