I år firar demokratin 100 år av allmän rösträtt. Men – allmän och lika för vem?

Demokratins framtid har varit på alla läppar de senaste veckorna. När Joe Biden svors in som USA:s president nämnde han ordet demokrati inte mindre än 11 gånger på 20 minuter. Här i Sverige fyller demokratin 100 år i år. Med anledning av det gick 12 undertecknare ut på DN Debatt och skrev att 100-åringen är skör och kräver mer engagemang från oss alla.

Det är jättebra att det pratas om demokratins framtid. Men ur vårt perspektiv finns ett problem med diskussionen: Den handlar sällan eller aldrig om de som faktiskt är demokratins framtid – de som är unga idag. Ännu mer sällan är det de unga själva som hörs i debatten.

De flesta unga svenskar upplever idag att de saknar inflytande över det politiska beslutsfattandet. Färre än tre av tio anser att de har stora möjligheter att föra fram sina åsikter till de som bestämmer i den egna kommunen.

Det demokratiska underskottet bland unga är ett hot mot demokratin. Den som inte ser det riskerar dessutom att missa lösningarna på de utmaningar som demokratin står inför.

Problemet är nämligen inte att unga människor idag är ointresserade av politik, tvärtom. Civilsamhällets ungdomsrörelser i Sverige samlar idag över 650 000 medlemmar, och ungdomsledda rörelser som Fridays for Future är exempel på det enorma samhällsengagemang bland unga. Men inte bara det – de är också lysande exempel på nya idéer för hur engagemanget kan kanaliseras och uttryckas. Just den typ av idéer som det etablerade demokratiska systemet idag är i skriande behov av.

Problemet är istället att det etablerade demokratiska systemen inte tar del av den här kraften – eftersom de unga inte är där. Majoriteten av de som sitter på beslutande positioner i kommuner runtom i Sverige är över 50 år. Det betyder att de politiska beslut som rör dagens unga fattas av människor som var unga på en tid då internet inte fanns.

Youth 2030 Movement genomför demokrativerkstäder där vi sammanför unga och makthavare för att tillsammans hitta, testa och utveckla praktiska metoder för att förnya och förbättra demokratin. Vi vet att idéerna, kraften och engagemanget för att lösa många av de problem som undertecknarna av debattartikeln efterfrågar – finns bland unga människor. Men vi behöver släppa in dem. Ett annat sätt att öppna upp för ungas deltagande i demokratin är att sänka rösträttsåldern till 16 år.

Det är fantastiskt att demokratin firar 100 år. Men om vi vill att den ska kunna fortsätta utvecklas och bli starkare under de kommande 100 åren så är det dags att vi börjar lyssna på och involvera de som ska bära den framåt. Det är dags att vi börjar göra demokrati istället för att prata om demokrati.

Sara Damber, ordförande föreningen Youth 2030 Movement
Marlene Claesson, generalsekreterare föreningen Youth 2030 Movement