Kostsam sortering av textil fordrar export inom EU

Trots ökat svenskt intresse för second hand kläder

Kostsam sortering av textil fordrar export inom EU

Varför sorteras och används inte insamlade kläder och textilier i högre grad i Sverige?
Den frågan har på senare tid lyfts allt oftare i media.

Human Bridge säljer huvuddelen av insamlade textilier på export inom EU. Det kritiseras och hålls ibland emot oss. Jag säger mig inte veta och förstå varför inte mer sorteras och används i Sverige, men jag reflekterar över de erfarenheter vi på Human Bridge fått av drygt 20 år som insamlare av textil. En tillbakablick på vår textilhantering kan göra bilden lite tydligare.

Liksom de flesta aktörer inom civilsamhället som ägnar sig åt textilinsamling började Human Bridge att samla in textil som ett medel för att kunna hjälpa människor på olika sätt, i Sverige men också utomlands.

När vår textilinsamling startade i början av 2000-talet såldes merparten av våra insamlade textilier till marknader med stor efterfrågan på second hand kläder; Baltikum och Östeuropa.

Redan då drev vi en handfull second hand butiker i Sverige som också fick en liten del av det vi sorterade. Det egna behovet av second hand kläder var då inte större än så. Vid denna tid var marknaden för begagnade kläder inte så stor här på hemmaplan. Kanske var det främst de allra mest miljömedvetna som letade upp oss då.

För Human Bridge har insamlingen expanderat rejält under de senaste tio åren. Volymen har mer än fördubblats till uppemot 12-13 000 ton insamlat material per år och har utvecklats till att idag vara en storskalig och professionell insamling. Förmodligen är detta en utveckling som även andra aktörer till del känner igen sig i, seriösa såväl som oseriösa.

Även antalet egna second hand butiker har fördubblats för Human Bridge under samma tid och idag driver vi tio butiker under namnet Lindra Second Hand.

Sorteringen fortsätter också på samma sätt som tidigare. Vi fyller behoven i de egna butikerna men vår inhemska sortering tar endast i anspråk blygsamma 5 till 7 procent av vår totala insamlade volym. Av den volym som sorteras av oss själva bedöms 10-15% vara av rätt kvalitet för att kunna avsättas i Sverige. Därmed återstår årligen ca 700 ton sorterad textil, som vi inte kan avsätta i Sverige eftersom ingen vill köpa den. Här ligger, enligt vår uppfattning, pudelns kärna.

Även om intresset för second hand ökat lavinartat, minst i motsvarande grad som insamling och sortering, finns i Sverige inte ens avsättning för hela volymen av de allra bästa kläderna. Det finns helt enkelt ännu inte tillräckligt många som handlar ens de bästa kläderna som finns på second hand.

Och även om det hade gjort det måste avsättning ändå hittas för de runt 90 procent sorterade textilier som inte skulle kunna säljas i Sverige, men som i hög grad kan återbrukas i andra länder.

Som vi tidigare skrivit i vår debattartikel ”Återbruk av textil är bäst för både miljö och ekonomi” (från 2023-06-30) är textilsortering ett utpräglat manuellt arbete som kräver både kunskap, kompetens och produktivitet för att det skall vara ekonomiskt hållbart. I Sverige är arbetskraft sedan många år dyrt, relativt sett. Om avkastningen är låg och investeringskostnaden hög medför det ett trist konstaterande, att ekonomin återigen är en avgörande faktor.

Och vi på Human Bridge har ändå försökt. Tillsammans med ett europeiskt, kommersiellt textilsorteringsbolag startade vi år 2016 upp vad som var tänkt att bli Sveriges första fullskaliga textilsortering. Målet var att sortera 15 000 ton textilier per år.

Trots ägarnas och ledningens samlade kunskaper, erfarenheter och seriösa satsning, parallellt med statliga anställningsstöd i form av nystartsbidrag etc., kunde bolaget Returtex AB aldrig konkurrera med andra etablerade textilsorteringsbolag på den internationella marknaden. Returtex AB gick i konkurs i april 2017.

Lärdomen av denna satsning blev att den bästa lösningen för Human Bridge var att utveckla samarbetet med etablerade sorteringsbolag utanför Sverige. Tack vare dessa samarbeten har vi också kunnat upprätthålla insamlingen av textil i Sverige även under pandemins värsta perioder, något som många andra insamlare inte klarat.

Vår erfarenhet kan sammanfattas i ett par enkla meningar. Textilsortering i Sverige är dyrt. Det saknas avsättning för sorterat material i Sverige. Den absoluta huvuddelen av sorterat material måste exporteras, för att kunna återbrukas utanför Sverige.

Kanske skulle ett producentansvar för textil, rätt utformat, kunna skapa ekonomiska förutsättningar för en fullskalig textilsortering i Sverige. Men så länge dessa förutsättningar inte finns kommer Human Bridge att fortsätta att hävda att den bästa vägen att gå, för att främja andelen återbruk av insamlade textilier - och därigenom värna såväl miljö som ekonomi - är att använda befintlig kompetens och erfarenhet, även om den finns på annat håll i EU och inte i Sverige.

Lars Råsberg

Bitr. direktor Human Bridge