Gå direkt till innehåll
Interiör på en Dethleff från en av företagets tidiga vagnar. Tekniskt har det hänt en del genom åren.
Interiör på en Dethleff från en av företagets tidiga vagnar. Tekniskt har det hänt en del genom åren.

Pressmeddelande -

Svensk camping – från scoutrörelse till glamping

Barnfamiljer, soldyrkare, äventyrare eller naturälskare – oavsett intresse vill allt fler ha campingplatsen som bas.

Nästan hälften av alla turister i Sverige bor på en camping under sommarmånaderna, vilket gör det till det vanligaste semesterboendet i Sverige.

Men hur startade det? Kortfattat drog vi helt enkelt till skogs för nöjes skull – bland annat tack vare scoutrörelsen.

Svenskarnas intresse för friluftsliv växte genom att härma USA, där det första campingstället öppnade 1861. I Sverige började det under 1900-talets början med motivet att det anses hälsosamt att vistas utomhus. Scoutrörelsen blev också en pådrivare som spred det positiva med att tälta i det fria.

Inledningsvis är utomhusupplevelsen själva kärnan med campingen, men snart blev tältandet i sig en billig övernattningsmöjlighet som gjorde semesterresor möjliga för fler. År 1921 börjar Svenska Turistföreningen hyra ut tält och behovet av organiserade tältplatser ökar. Knappt tio år senare anlades de första organiserade campingplatserna.

I takt med utbyggnad av fler och fler campingplatser byttes tankarna om ett lägerliv ute i det fria till ett mer organiserat campingliv. Fortfarande utomhus, långt ifrån den inrutade vardagen och gärna tillsammans med likasinnade. Men borta var nybyggarlivet med matlagning över en lägereld.

Bilismens starka tillväxt efter andra världskriget slut innebar en rejäl ökning av antal bilburna campare. Fler och fler campingplatser anläggs varav flertalet drivs i privat regi.

Nu tar även byggandet av de första husvagnarna fart. På Sörby Mekaniska Verkstad bygger Helmer Berglund 1948 en vagn i aluminium på en träram och med nedsänkbart golv. Den är 310 cm lång, har fyra bäddar, städskåp, garderob och kök med diskställ. Klassikern ”Ägget” är född!

Kabe börjar med sin tillverkning 1958 och 1964 kommer både Cabby och Polarvagnen. Campingplatserna blir större och standarden höjs markant med duschar, toaletter och el. Detta, tillsammans med ett ökat antal husvagnar, ställer krav på större ytor och leder till att campingplatserna utvecklas. Det finns bland annat önskemål om minst fyra meter mellan husvagnarna för brandsäkerhetens skull, vilket gör att en husvagnsplats är minst sju-åtta meter bred och gärna upp emot tio meter.

Mycket har hänt sedan vi svenskar fick upp ögonen för frilufts- och campingliv.

– I slutet av 1960-talet var antal gästnätter på campingplatser cirka fyra miljoner per år. Nu har antalet fyrdubblats till omkring 16,6 miljoner nätter år 2023. Av dessa står svenskar för cirka 75 procent, säger Jörgen Nyström, kanslichef på Husvagns- och Husbilsbranchens Riksförbund.

– Och med tanke på att branschen börjar se tecken på att en vändning är på väg, räntenivåerna är på väg ned och besöksantalet på den stora mässan på Elmia i inledningen av september ökade med tio procent, tror vi att campingintresset kommer fortsatt att öka.

Inslaget av tältcamping är dock inte lika stort längre, bara cirka en av tio gästnätter. Det som växt mest de senaste tio åren är husbilar som vänder sig till en bredare målgrupp än de traditionella camparna.

Andra campingminnen

1962

Gasolkök, även kallat för Primuskök, lanseras. En ljusblå klassiker med två brännare och gasoltuber. Det är hopfällbart och har två vindskydd på varsin kortsida som fälls upp när man använder köket.

1970–1980-talet

Campingplatserna växer till stora semester­anläggningar. Kiosken blir livsmedelsbutik och självklart måste man kunna spela minigolf, det har ju blivit en svensk sommarklassiker. Nu börjar även ”säsongarna” komma, långliggarna som har vagnen som sommarstuga.

1986

På tv rullar ”Macken” och Per Fritzell – givetvis iförd träningsoverall – sjunger ”Man ska ha husvagn”. Över en natt får husvagnslivet kultstatus.

1990–2000-talet

Aktivitetsanläggningar, äventyrsbad och lekland blir allt vanligare på de stora campingplatserna. På 2000-talet lanseras ”glamping”, lyx-camping. Dessutom märks ett alltmer ökande intresse för husbilar.

2010–2024

Husbilsförsäljningen tar verkligen fart och lockar bland annat många som har tröttnat på stugan eller båten. Antal husvagnar är dock fortsatt fler. År 2023 fanns cirka 300 000 registrerade husvagnar mot cirka 120 000 registrerade husbilar i Sverige vilket är flest per capita i Europa.

Källa: camping.se, hemtrevligt.se

Ämnen


Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund – HRF – är den samlande organisationen för företag med svensk anknytning till mobilt boende. Förbundet organiserar såväl tillverkare och importörer av husvagnar och husbilar som tillbehörs- och serviceföretag samt återförsäljare.

Kontakter

Jörgen Nyström

Jörgen Nyström

Presskontakt Kanslichef 070 365 40 99
Per Nilsson

Per Nilsson

Presskontakt Ordförande 0706317326

Välkommen till Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund!

Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund – HRF – är den samlande organisationen för företag med svensk anknytning till mobilt boende. Förbundet organiserar såväl tillverkare och importörer av husvagnar och husbilar som tillbehörs- och serviceföretag samt återförsäljare. Samtliga ledande företag inom området är idag medlemmar. Bland medlemmarna finns såväl stora nationella och globala företag som små och medelstora inhemska – många gånger entreprenörsdrivna – företag.

Förbundet, som internationellt går under namnet Swedish Caravan Trade Association är medlem av European Caravan Federation (ECF).

Gemensamma intressen
Som samlande branschförbund arbetar HRF för att ge branschen rätt affärsförutsättningar. HRF verkar bland annat för att utveckla sunda affärsprinciper i branschen till gagn för både näringsidkare och konsumenter, vilket leder till långsiktig hållbarhet – såväl miljömässig som socialt och ekonomiskt.

Förbundet arbetar också för att tillvarata branschens och campingutövarnas intressen gentemot myndigheter och andra organisationer. Att främja och utveckla det mobila boendet, samt skapa en hållbar tillväxt för svensk besöksnäring, hör också till förbundets uppgifter.

Trygghet och hållbarhet
För att göra HRF-anslutna företag till en trygg affärspartner för enskilda ägare/köpare av husvagnar och husbilar ställer HRF höga krav på sina medlemmar i fråga om etik, arbetssätt och företagsstruktur. HRF är för en fri konkurrens på lika villkor, och värnar om konsumentens rätt till valfrihet.

HRF är en ansvarstagande del av samhället, som verkar för ett sunt affärsetiskt agerande med hållbar tillväxt med individen i centrum – i kombination med möjlighet till mobilt boende och fri mobilitet – som mål.

För detta krävs respekt för myndigheter, företag, individer och övrig omvärld. Som branschförbund ställer sig HRF dessutom bakom – och verkar för utifrån vårt perspektiv – både Nollvisionen för trafiksäkerhet och CO2-neutralitet 2050.

Husvagns- och Husbilsbranschens Riksförbund

Benvedsvägen 19
561 38 Huskvarna
Sverige