Den avskaffade värnskatten för höginkomsttagare kostar 6 miljarder och är regeringens enskilt största satsning i den budget som presenterats idag. I den fjärdedel av befolkningen med högts inkomster bor 64 procent i ägt småhus, 24 procent i bostadsrätt och 12 procent i hyresrätt.
-”Jämför vi med hela befolkningen, där 28 procent bor i hyresrätt, och i den fjärdedel av befolkningen med lägst i
Som väntat är det få bostadssatsningar i den tilläggsbudget som regeringen presenterar. Länsstyrelserna tilldelas 15 miljoner för att minska handläggningstiderna för investeringsstödet för hyresrätter och solcellstödet utökas med 170 miljoner. Orättvisan mellan upplåtelseformerna består vilket fortsätter att göra nyproducerade hyresrätter avsevärt dyrare än nya bostadsrätter.
Nu drar förhandlingarna om 2018 års hyror igång på allvar. Rekordstora vinster och fortsatt låga räntor bör innebära återhållsamma hyresjusteringar nästa år. Landets hyresgäster betalar redan idag 115 miljarder kronor i hyra varje år. Det innebär att en procent i hyreshöjning, vilket kan låta som en liten ökning, minskar köpkraften med 1 miljard kronor.
Idag presenterade regeringen budgeten för nästa år. 55 miljoner satsas på regelförenklingar och kompetenshöjande åtgärder inom bostadsområdet och det är bra. Men fortfarande saknas till exempel större satsningar på hållbarhet i miljonprogramsområdena och förslag om att justera den ekonomiska obalans som råder mellan olika boendeformer.
Reringens satsning för att få fart på byggandet är inte tillräcklig för att lösa bostadsbristen, men det är ett första steg. Investeringsstöd för byggande av hyresrätter, särskild stimulans till kommuner som bygger många hyresrätter och stöd för renovering och energieffektivisering av hyresrätter är viktiga reformer. Men lika viktigt är att justera den ekonomiska obalans som råder.