​Ibn Rushd gör skillnad i marginaliserade stadsdelar

Folkbildningen är som mest relevant i marginaliserade stadsdelar. Det visar en ny studie från Folkbildningsrådet – och siffror visar att studieförbundet Ibn Rushd når ut där det verkligen behövs.

Stadsdelarna som av Polisen identifierades som ”utsatta” 2017 är 61 till antalet och finns i 27 svenska kommuner. Ungefär en halv miljon personer bor i dem.

I Folkbildningsrådets studie visar forskarna att en större andel av befolkningen deltar i studieförbundens verksamhet i de aktuella stadsdelarna än i kommunerna i övrigt.

Det framgår också att folkbildningen som helhet bidrar till kulturproduktion, normkritiska förhållningssätt, social mobilisering, hållbar stadsutveckling och nya sätt att praktisera bildning på. Något som forskarna uppmärksammar särskilt är folkbildningens förmåga att få till lokala mötesplatser – en viktig resurs för det lokala föreningslivet.

För Ibn Rushd har det alltid varit av vikt att stärka marginaliserade grupper och bidra till såväl organisering som annan demokratisk utveckling. Studieförbundet är, tillsammans med sina medlemsföreningar, verksamt i ett flertal av de aktuella stadsdelarna och anordnar studiecirklar, föreläsningar och kulturevenemang.

– Det här är ingenting nytt för oss, utan något vi ser i vår verksamhet varje dag. Men det är ändå glädjande att se att folkbildningen når ut, säger Ibn Rushds förbundschef Omar Mustafa.

Av statistik framgår att Ibn Rushd är det studieförbund som bland sina deltagare samlar den största andelen unga, utrikesfödda och personer med kort utbildningsbakgrund. Ibn Rushd var också det studieförbund som 2018 hade den största andelen ”nybörjare” – personer som aldrig tidigare deltagit i en studiecirkel eller någon annan folkbildningsaktivitet.