Ibn Rushd kommenterar Riksrevisionens rapport om statsbidraget till studieförbunden

Ibn Rushd har sedan 2019 prioriterat utvecklingsarbetet med intern kontroll och rutiner kring kostnadsersättningar. Något som kan ge studieförbundet ett försteg när Riksrevisionen i dagarna släpper sin rapport ”Statsbidraget till studieförbunden”.

- Vi har kommit långt och vi har redan kommit i ordning med mycket av den kritik som lyfts utav Riksrevisionen, säger Alve Högman, förbundschef på Ibn Rushd studieförbund.

Riksrevisionen har under 2022 granskat Folkbildningsrådets kontroll och uppföljning av de 10 nationella studieförbunden. Bakgrunden är bland annat det tidigare fusk och felaktigheter som studieförbunden uppdagade, samt digitaliseringen av studieförbundens egna kontrollverktyg. Något som för första gången gjorde unika samkörningar av studieförbundens deltagarregister möjlig. Idag arbetar studieförbunden genomgående med risk- och väsentlighetsanalyser och arbetet har gett goda resultat.

Nu rekommenderar Riksrevisionen ytterligare en uppstramning av kontrollen. I centrum för åtgärdsprogrammet står kostnadsersättningarna, som endast utgör några få procent av studieförbundens totala verksamhet. Samtidigt slår Riksrevisionen fast att intentionen med stödet till studieförbunden är att stärka den fria och frivilliga folkbildningen. Därför måste just själva möjligheten att ge och få kostnadsersättningar finnas kvar. Då det ger studieförbunden möjlighet att ha verksamhet i hela landet, även där man inte har möjlighet att ha egna lokaler. Exempelvis i förorter eller i mindre samhällen på landsbygden.

Ett studieförbund där hanteringen av kostnadsersättningar över lag ser god ut är hos Ibn Rushd. I fjol avslutade Folkbildningsrådet en tvåårig uppföljning av Ibn Rushd till följd av rapporten När tilliten prövas, 2019. En kvalitétsresa som förbundschef Alve Högman är stolt över:

- Tack vare de risk- och väsentlighetsanalyserna vi gjorde då, fångade vi upp ett antal utvecklingsområden som vi valde att satsa på. Idag har vi resultatet. En noggrann hantering av lokala föreningar, avtal, kostnadsersättningar, verifikationer och underlag.

Ibn Rushds internhantering får ofta beröm av både bidragsorgan och auktoriserade revisorer. Folkbildningsrådet beskriver Ibn Rushds internkontroll som den hårdast kontrollerade i sektorn.

- Tyvärr, har det också inneburit att flera medlemsföreningar lämnat på grund av våra hårda rutiner. Balansen mellan kontroll och folkbildningens syfte, att stärka människors engagemang och bildning, är en ständig dialog vi behöver föra och den kommer säkerligen stå i centrum nu när vi gemensamt behöver ta till oss av Riksrevisionens kritik, i en sektor som främst drivs av ideella krafter. Vi måste värna om vårt civilsamhälle. Med för hårda tag riskerar vi att radera allt engagemang, säger Alve Högman.

Riksrevisionen granskar vanligen statliga myndigheter. Nu har de granskat ideella organisationer som ägnar sig åt folkbildning. Rekommendationerna lägger därför en god grund för det fortsatta arbetet med att utveckla och förstärka kvalitetssäkringen i studieförbunden men måste balanseras med att över en miljon människor årligen deltar i verksamheten på ideell basis och på sin fritid. Ibn Rushd välkomnar att Riksrevisionen fortsatt ser möjligheter att stärka självförvaltningsmodellen i den andan.