Ärftlig melanom

Hur vanligt är hudmelanom?¹

Hudmelanom, vilket är detsamma som hudcancer, är den sjätte vanligast förekommande cancersjukdomen hos män och den femte vanligaste hos kvinnor. Det är den snabbast ökande cancerformen i Sverige och ökar med ca fem procent (incidens) varje år. Kvinnor får sin första melanomdiagnos vid 65 års ålder och män vid 69 års ålder (medianålder).

Vad orsakar hudmelanom?¹

Omkring 90–95 procent av alla hudmelanom orsakas på grund av att arvsmassan (DNA) skadas, vilket både kan ske när celler kopierar sitt DNA i samband med att de delar sig men även på grund av att olika miljöfaktorer, som solexponering, kan skada vårt DNA. Detta är något som sker hela tiden under livet men oftast så repareras dessa skador. Med stigande ålder ökar dock sannolikheten för att en individ har samlat på sig tillräckligt många skador för att en cell ska omvandlas till en cancercell. Därför är ålder den största riskfaktorn för att utveckla cancer.

Resterande 5 till 10 procent förklaras av ärftliga faktorer. Ärftliga faktorer kan ha alltifrån en liten påverkan till en mycket stor påverkan på risken att utveckla cancer. Men vad som är gemensamt för dem är att personer som har en medfödd risk snabbare når den nivå av DNA-skador där en cell omvandlas till en cancercell. Det beror på att de medfödda genetiska faktorerna oftast finns i gener som kodar för proteiner som har som uppgift att laga DNA och skydda celler från att omvandlas till cancerceller. När dessa proteiner inte fungerar som de ska ökar sannolikheten för skador i DNA och därmed cancer.

Genetiska faktorer som orsakar ärftligt förhöjd risk för hudmelanom

I en familj där det finns ett eller flera fall av hudmelanom kan man misstänka att ärftliga faktorer har orsakat cancern. Följande kriterier används inom sjukvården för att identifiera familjer där genetiska faktorer kan vara orsaken:

• Familj där två personer diagnostiserats med melanom (invasiva eller in situ), varav den ena före 55 års ålder. Personerna måste vara förstagradssläktingar* med varandra.
• Familj med tre eller fler melanom (invasiva eller in situ) hos två eller tre individer i samma släktgren. Fallen ska sinsemellan vara första-*, andra-** eller tredjegradssläktingar***
• Individ med tre eller fler nya melanom (invasiva eller in situ) där det första melanomet diagnostiserats före 55 års ålder.
• Familj eller individ med melanom (invasiva eller in situ) i kombination med bukspottkörtelcancer hos individer i samma släktgren. Fallen ska sinsemellan vara första-*, andra-** eller tredjegradssläktingar***

Man bör alltså, lite förenklat, vara uppmärksam om det finns personer i släkten med hudmelanom i ung ålder, om det finns många i samma släktgren som haft hudmelanom och om det finns personer som har haft flera hudmelanom. Man ska även börja misstänka ärftlighet om det finns bukspottkörtelcancer i samma släktgren som det finns melanom.

De familjer som uppfyller kriterierna ovan anses ha familjärt melanom. Hos ungefär tio procent av dessa familjer kan man hitta en bakomliggande sjukdomsorsakande variant i CDKN2A-genen. I Sverige känner man idag till uppemot 40 familjer med en sjukdomsorsakande variant i CDKN2A. De flesta bär på samma sjukdomsorsakande variant (p.Arg112dup), vilket beror på att de alla har en gemensam förfader där varianten först uppstod. Gemensamt för individer med en variant i CDKN2A är att de insjuknar i hudmelanom mycket tidigare än den allmänna befolkningen (medianåldern är 39 år).

Sjukdomsorsakande varianter i CDKN2A ökar även risk för andra cancerformer. Individer som bär på p.Arg112dup-varianten har en hög risk för bukspottkörtelcancer samt en betydande riskökning för lungcancer, cancer i struphuvud, munhåla/svalg, matstrupe och magsäck. Vid 80 års ålder kommer 95 procent av de som bär på p.Arg112dup-varianten i CDKN2A att ha diagnostiserats med antingen melanom eller någon annan form av cancer. Riskökningen för andra cancerformer verkar framförallt öka efter 30 års ålder. Hos de som rökt är risken för cancer i luftvägar och matsmältningsorgan ännu högre, jämfört med bärare som inte rökt.

Hos fyra svenska familjer med fall av ögon- och hudmelanom har man hittat sjukdomsorsakande varianter i BAP1-genen. På grund att det finns så få identifierade familjer med en sjukdomsorsakande variant i BAP1 så saknas fortfarande kunskap kring hur stor risk en bärare har för cancer.

Det kan även finnas en något ökad risk för melanom vid sjukdomsorsakande varianter i PTEN, BRCA2, RB1 och TP53.

Utöver generna som nämnts ovan, vilka ger en något ökad till kraftigt ökad risk för hudmelanom, så finns det även varianter andra gener som ger en viss förhöjd risk för melanom. Dessa gener har ofta en roll i cellens pigmenteringsmekanismer och är även ofta kopplade till blå/grå/grön ögonfärg, blond/röd hårfärg samt en ljusare hudfärg och fräknar.

Åtgärder för att minska risken för cancer hos friska bärare av en sjukdomsorsakande variant i CDKN2A

Individer med en sjukdomsorsakande variant i CDKN2A rekommenderas bland annat följande kontroller (komplett kontrollprogram hittar du här):

• Årliga hudkontroller från 18 års ålder.
• Årliga läkarbesök/undersökningar hos en specialist från cirka 30 års ålder.
• Årliga kontroller för bukspottkörtelcancer från cirka 40 års ålder.

Bärare ska även informeras om hur hudcancer kan förebyggas samt hur man bäst kontrollerar huden för att upptäcka hudförändringar. Rökare ska erbjudas rökavvänjningsprogram.

Åtgärder för att minska risken för cancer för familjemedlemmar till någon med en sjukdomsorsakande variant i CDKN2A

De individer som testas negativt i en familj behöver inte inkluderas i kontrollprogram enligt ovan. På grund av att dessa individer har en viss förhöjd risk för melanom ska de informeras om hur hudcancer kan förebyggas samt hur man bäst kontrollerar huden för att upptäcka hudförändringar.

Åtgärder för att minska risken för cancer hos friska bärare av en sjukdomsorsakande variant i BAP1

Individer med en sjukdomsorsakande variant i BAP1 rekommenderas årliga hud- och ögonkontroller samt årliga ultraljud av njurarna.

Analys av CDKN2A, BAP1, PTEN, BRCA2, RB1 och TP53 ingår i GeneMate^®-testet för ärftlig cancer. Den fullständiga genpanelen hittar du på genemate.se.

Åtgärder för att minska risken för cancer i familjer med familjärt melanom utan en sjukdomsorsakande variant

Som tidigare nämnts kan man idag förklara enbart en andel av den ärftligt förhöjda risken för hudmelanom med en sjukdomsorsakande variant. Hos majoriteten av familjerna (cirka 80–90 procent) är orsaken till cancern i familjen fortfarande okänd. Gemensamt för dessa familjer är att det finns en ökad risk för hudmelanom och att de insjuknar tidigare än den allmänna befolkningen (medianålder är 50 år). Förutom en ökad risk för skivepitelcancer ser det dock inte ut att finnas en ökad risk för annan cancer i dessa familjer.

På grund av den ökade risken för hudmelanom så bör familjemedlemmar som själva haft melanom samt deras förstagradssläktingar erbjudas hudkontroller (en gång eller årligen) samt informeras om hur hudcancer kan förebyggas samt hur man bäst kontrollerar huden för att upptäcka hudförändringar.

Om du beställer genetisk testning med GeneMate^® kommer vårt kliniska team göra en bedömning gällande om du har en ökad risk för hudmelanom (eller annan cancer) även vid ett negativt resultat (det vill säga när ingen sjukdomsorsakande variant identifieras i ditt prov). Därför är det viktigt att du fyller i din familjehistoria för cancer när du beställer testet. Vi hjälper också till med att upprätta en kontakt med sjukvården i det fall vi bedömer att kontrollprogram är motiverat.

*Förstagradssläktingar: Biologiska föräldrar, syskon eller barn till indexpersonen.

**Andragradssläktingar: Biologiska mor/farföräldrar, föräldrars syskon, syskonbarn och barnbarn till indexpersonen.
***Tredjegradssläktingar: Biologiska kusiner, mor/farföräldrars föräldrar, mor- och farföräldrars syskon samt barnbarnsbarn.

Anna Hellquist, Genetisk vägledare på iCellate Medical AB samt Medicine Doktor i Cell- och Molekylärbiologi

Referenser

1. Nationellt vårdprogram hudmelanom – RCC kunskapsbanken. https://kunskapsbanken.cancercentrum.se/diagnoser/hudmelanom/. Published 2019-04-29, Accessed 2020-02-22.