Nyhet -

​Självreflektion grund för coachers lärande och utveckling

I ett yrke som coachning där den egna insatsen är en så stor del av det totala utfallet blir självreflektion en viktig grund för lärande och utveckling.

Reflektion är i coachbranschen brett erkänd som en effektiv metod för lärande och fortsatt utveckling i professionen. I studien Nuläget i svensk coaching som publicerades i dagarna visar det sig att svenska coacher i större utsträckning än sina kollegor är flitiga användare. Av åtta olika metoder för reflektion är det bara co-mentoring och coaching supervision som har färre användare i Sverige än i övriga Europa.

När det gäller självreflektion, kollegiala nätverk. mentorcoaching och att läsa coachlitteratur är procenttalet svenska coacher som ägnar sig åt dessa aktiviteter markant högre än europasnittet. Mest populärt är självreflektionen, 92 % av svenska coacher avsätter tid för att på egen hand reflektera över sin coaching.

Så många som 79 % engagerar sig också på något sätt i kollegialt lärande. Bland formella organisationer som erbjuder detta är ICF Sverige den största med två nationella dagar samt tre månatliga träffar, en i Stockholm, en i Göteborg och en virtuell. Utöver det uppstår olika informella grupper, alumni-nätverk hos utbildare, samverkansgrupper bland underkonsulter i upphandlade uppdrag med mera.

Mentorcoaching är en given del i certifieringsprocessen för coacher inom ICF och som sådan väl etablerad bland coacher i utveckling. Många svenska coacher arbetar dock regelbundet med mentorcoach även under tiden som certifierad. I mentorcoaching coachas coachen av en mer erfaren kollega och ämnet är utveckling av de egna coachkompetenserna och sig själv i rollen som coach.

Just nu utmanar coaching supervision, även kallat coachande handledning, mentorcoaching som metod för lärande genom reflektion tillsammans med en mer erfaren coach. I coaching supervison ges istället handledning på coachingen där den erfarna coachen istället tar en handledarroll. Ofta inkluderas även ett bredare spektrum av frågeställningar kring psykologiska faktorer etc.

I Sverige är mentorcoaching fortfarande vanligare än coaching supervision.även om försprånget är minimalt. 31 % av coacherna i studien uppger sig nyttja en mentorcoach medan 27 % tar coachande handledning. Mentorcoachign har länge varit den dominerande formen för kunskapsbyggande med mer erfaren coach men handledning har sedan det etablerades vuxit snabbt.

Kompetensutveckling av olika slag är högt prioriterat bland svenska coacher. I morgondagens artikel fördjupar vi oss i vad de gör för att hålla sig uppdaterade.

Lena Gustafsson, Jonathan Passmore & Hazel Brown

Relaterade länkar

Ämnen

  • Arbetsliv

Kategorier

  • professionella coacher
  • kompetensutveckling coach
  • självreflektion
  • reflektion
  • certifiering
  • coaching
  • coach

Regioner

  • Kronoberg

Kontakter

Relaterat innehåll

  • Ny studie om nuläget i svensk coaching publiceras.

    I dagarna publiceras en rapport skriven av Lena Gustafsson, Jonathan Passmore ,Hazel Brown et.al som sammanfattar det svenska resultatet av en trans-europeisk studie kring nuläget i coaching. Vad kostar coaching? Hur ligger svenska coacher till i fortlöpande kompetensutveckling jämfört med europeiska kollegor? Vilka metodinriktningar är vanligast? Dessa och andra frågor får nu sina svar.

  • Nuläget i svensk coaching

    I rapporten The state of play in coaching in Sweden - nuläget i svensk coaching ges en lägesrapport över coachingsverige i förhållande till Europa. Rapporten är resultatet av en trans-europeisk studie kring nuläget i coachning. Syftet med projektet har varit att fördjupa förståelsen för coachers verksamhet. I den här artikeln ger vi en övergripande beskrivning av resultaten.

  • ​Svenska coacher flitiga och effektiva i kompetensutveckling

    För att hålla sig uppdaterade i sitt yrke uppger sig svenska coacher i större utsträckning än det europeiska snittet använda sig av samtliga omfrågade metoder för kompetensutveckling utom formella universitetsstudier. Intressant nog tycker samma coacher också att mindre tid per år bör räcka för att täcka sitt behov av fortbildning än vad deras europeiska kollegor tycker man bör lägga.

  • ​Coaching del av ett större utbud för de flesta coacher

    Coacher ägnar i genomsnitt 20-30 % av sin arbetstid åt att leverera coachning. Vad gör de med resten av tiden och blir det inte en väldigt dyr tjänst? Med utgångspunkt i rapporten Nuläget i svensk coachning beskrivs hur en arbetsvardag byggs för en coach.

  • Så utvärderas effekten av coaching

    I rapporten Nuläget i svensk coaching ges en lägesrapport över coaching i Sverige jämfört med övriga Europa. Rapporten baseras på en studie där coacher över hela Europa fått svara på frågor om hur de bedriver sin verksamhet. I den här artikeln beskrivs hur svenska coacher mäter effekten av sitt arbete.

  • Vanliga modeller i svensk coaching

    I rapporten The state of play in coaching in Sweden - nuläget i svensk coachning ges en lägesrapport över coachingsverige i förhållande till Europa. I denna trans-Europeiska studie svarar coacher på frågor om hur de ser på och bedriver sin verksamhet. Dagens artikel handlar om vilka perspektiv och modeller som är vanligast. Den mest dominerande är GROW-modellen som används av drygt 80%.

  • Noggranna och skriftliga trepartsavtal vanligast i svensk företagscoaching

    I rapporten The state of play in coaching in Sweden - nuläget i svensk coachning ges en lägesrapport över coachingsverige i förhållande till Europa. I den här artikeln beskriver vi hur svenska coacher skiljer sig från sina europeiska kollegor när det kommer till avtalsskrivande med företagskunder. Svenska coacher föredrar bla i större utsträckning skriftliga avtal med alla parter i en affär.