Nyhet -

ÖVERGÅNG TILL HÅLLBAR PRODUKTION INOM KEMIINDUSTRIN PÅSKYNDAS UNDER PANDEMIN MEN BROMSAS IN AV BYRÅKRATI, AVSAKNAD AV OMSTÄLLNINGSSTÖD OCH ELBRIST

En ny undersökning visar att hela 85 procent av företagen inom kemiindustrin anger att hållbarhetsfrågan under det senaste året tagit sig ännu högre upp på företagens dagordning. Övergången mot hållbar produktion drivs till stor del av kundefterfrågan och förväntningar från befintliga och potentiella medarbetare. Samtidigt berättar företagen att byråkrati, för lågt omställningsstöd samt begränsad tillgång på fossilfri råvara och elbrist bromsar omställningen.


Hållbarhetsfrågan har i spåren av pandemin blivit än mer prioriterad hos den femtedel av svensk industri som utgörs av kemirelaterad produktion (läkemedel, kemi, plast och gummi samt raffinaderi). Hela 85 procent av företagen anger att hållbarhetsfrågorna tagit sig ännu högre upp på företagens dagordning under det senaste året. De områden inom hållbarhet som särskilt lyfts fram är koldioxidneutral produktion(84%) och social hållbarhet hos underleverantörer (54%). Viljan till omställning är hög men tyvärr ser branschen flera hinder.

― Klimatutmaningen är en prioriterad framtidsfråga och vi måste se till att omställningen inte bromsas in. I dialog med våra medlemmar lyfter de fram hinder som måste undanröjas. Det behövs bland annat större tillgång till fossilfri råvara och en pålitlig elförsörjning. När elproduktionen stänger ned i södra Sverige är det viktigt att överföringen från norr till söder förstärks. Med tanke på stål- och gruvindustrins planer på storskalig elektrifiering är frågan om det kommer att finnas tillräckligt med el att överföra till industrin i söder. Regeringen måste ta ansvar för att säkerställa att all svensk industri får den el som omställningen kräver, säger Mikael Möller, chef för näringspolitiska EU-frågor på IKEM.

Förutom brist på el och fossilfri råvara säger företagen att långa tillståndsprocesser och byråkratisk hantering av statligt stöd hindrar omställningen.

― Tillståndsprocesserna tar väldigt lång tid och förutsättningarna kan förändras längs vägen, något som fördröjer investeringar och även kan göra dem osäkra. Dessutom innebär långsam byråkratisk hantering av statligt stöd att företag som har en stor drivkraft att ställa om till hållbar produktion ändå halkar efter, säger Catharina Lindgren, VD på Carbomax.

Pandemiårets behov av att ge ekonomin en nystart har inneburit att EU enats om att sjösätta finansieringsprogrammet Next generation EU, vilket även stärker satsningarna i Green deal. EU/ETS innovationsfond är översökt 22 gånger vilket innebär att även om det finns mycket pengar att söka, är det också många som ska dela på dem.

― Hela den svenska och europeiska industrin planerar för att göra stora investeringar i klimat och hållbarhet. Många av IKEM:s medlemmar ingår i koncerner med verksamhet över hela världen och möjligheten att få investeringsstöd är något man tar i beaktande innan man tar ett beslut om var i världen man ska satsa. Därför är det viktigt att Sverige försöker få ut så mycket som möjligt av stödet när fonden ska fördelas. Här behöver Sverige steppa upp, säger Mikael Möller.

Fakta om kemiindustrin i Sverige

Den svenska kemiindustrin, som omfattar läkemedel-, kemi-, raffinaderi-, plast- och gummi-branscherna, står för en femtedel av svensk tillverkningsindustri. Ungefär 85 procent av den totala produktionen går på export, vilket motsvarar 20 % av den svenska varuexporten.

För mer information kontakta:

Mikael Möller, chef för näringspolitiska EU-frågor på IKEM, tel +46 70 683 81 44, e-post mikael.moller@ikem.se.


Vill du ta del av alla våra pressmeddelanden och nyheter. Gå in på www.mynewsdesk.com/se/ikem&nbs... klicka på Följ.


Ämnen

  • Miljö, energi

Kategorier

  • konjunktur

Kontakter

Mikael Möller

Näringspolitisk chef +46 70 683 81 44

Relaterat innehåll