ÅTERHÄMTNINGEN DRÖJER FÖR KEMI- OCH PLAST- OCH GUMMIINDUSTRIN

Ny rapport: kemi-, plast- och gummiindustrin är fortfarande hårt drabbade av coronakrisen. Index för maj hamnar på 71 – en klar recession.

― Även med ett gynnsamt förlopp, motsvarande de mest optimistiska förutsägelserna, kommer det ta tid för världsekonomin att återhämta sig. Djupa dippar kräver nämligen ännu större uppgångar för att nå tillbaka till utgångsläget, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM.

I coronakrisens spår varierar verksamhetsförutsättningarna stort för kemiindustrins olika delbranscher, kemi-, läkemedel-, plast- och gummiindustri samt raffinaderi, som tillsammans står för ca 20 % av Sveriges varuexport. Värst drabbade är kemi- samt plast- och gummiindustrin.

― Kemi- samt plast- och gummiindustrin är mycket konjunkturkänsliga. För ett plastföretag till exempel, som är leverantörer till bilindustrin, tvärdog leveranserna då svensk och europeisk fordonsindustri drog i handbromsen. När fordonsindustrin nu kommer igång igen är vägen lång innan produktionsnivåerna når upp till precorona nivåer – plastföretaget kan bara hoppas på en så snabb återstart som möjligt, säger Carl Eckerdal, chefekonom IKEM.

En femtedel av företagen inom kemi-, plast- och gummiindustrin använder sig av korttidspermitteringar för att överleva coronakrisen. Samtidigt ligger antalet nyanställda i nivå med antalet uppsagda/varslade när data från alla delbranscher slås ihop. Korttidspermitteringarna verkar alltså ha använts på rätt sätt – för att rädda arbetstillfällen under en exceptionell kris.

― Det är viktigt att de här företagen överlever, för dem själva förstås, men även för andra industrier. En Volvo innehåller till exempel cirka 300 kilo plast, i motorn behövs kemikalier och den ska ytbehandlas med färg. Det skulle vara dåligt både för Volvo och för Sverige om de svenska underleverantörerna slogs ut, säger Carl Eckerdal.

Nu ställer sig företagen frågande till att bidragen för korttidspermitteringarna ska upphöra i slutet på juli. Många av dem tror att krisen kommer ha en tydligt negativt inflytande på världsekonomin under lång tid. Fyrtio procent av företagen kalkylerar inte med någon bortre tidsgräns. Bland de företag som anger en gräns, räknar cirka hälften med max 6 månader.

― Ungefär 25 % av företagen tror att coronaviruset påverkar i max 8-10 månader till. Det är fortfarande en lång tids påverkan på världsekonomin, säger Carl Eckerdal.

I coronakrisens spår varierar verksamhetsförutsättningarna stort för kemiindustrins olika delbranscher, kemi, läkemedel, raffinaderi samt plast- och gummi. Värst drabbade är kemi- samt plast- och gummiindustrin. Läkemedelsindustrin däremot är som tidigare mer eller mindre frikopplad från den ekonomiska konjunkturen och kan till och med ha gynnats av coronakrisen.

― Ändå blir den sammantagna bilden en klar recession. När alla delbranscher slås samman hamnar produktionsindex på 85. Oförändrat är det när index hamnar på 100, över hundra är tillväxt och under hundra en recession, avslutar Carl Eckerdal.

Fakta om kemiindustrin i Sverige

Den svenska kemiindustrin, som omfattar läkemedel-, kemi-, raffinaderi-, plast- och gummi-branscherna, står för en femtedel av svensk tillverkningsindustri. Ungefär 85 procent av den totala produktionen går på export, vilket motsvarar 20 % av den svenska varuexporten.

För mer information kontakta:

Carl Eckerdal, chefekonom IKEM och Livsmedelsföretagen, tel +46 70 497 11 98, e-post carl.eckerdal@ikem.se.

Vill du ta del av alla våra pressmeddelanden och nyheter. Gå in på www.mynewsdesk.com/se/ikem och klicka på Följ.