Regeringen tar nästa steg mot stärkt skydd för visselblåsare

Under gårdagen beslutade regeringen om en proposition gällande genomförandet av EU:s visselblåsardirektiv. Förslaget stärker skyddet för de som rapporterar om missförhållanden på arbetsplatsen ytterligare. Bland annat genom att särskilda kanaler för rapportering av missförhållanden ska upprättas samt att identiteten av den som rapporterar ska omfattas av sekretess.

Den nya föreslagna lagen ska ersätta dagens visselblåsarlag som främst är en skyddsreglering mot repressalier. I det nya lagförslaget ska det bli tydligare hur man går till väga för att rapportera. Det innebär bland annat krav på att alla verksamheter med minst 50 arbetstagare ska införa interna visselblåsarfunktioner. Lagen kommer att omfatta fler än bara anställda, bland annat också arbetssökande, egenföretagare, volontärer och aktieägare. Skyddet gäller även personer som rapporterar om missförhållanden innan eller efter sin anställning. Det kommer också införas skydd mot repressalier för de personer som bistår vid rapporteringen.

Lagförslaget inkluderar även externa visselblåsarfunktioner dit man ska kunna rapportera om särskilda områden. Regeringen kommer att utse olika myndigheter som ansvarar för områdena baserat på myndighetens expertis. Visselblåsarens identitet ska vara skyddad och omfattad av tystnadsplikt både vid intern och extern rapportering.

Regeringen föreslår att lagen träder i kraft den 17 december 2021 i stället för 1 december 2021 som tidigare var föreslaget. För medelstora företag är förslaget att de ska få till 17 december 2023 att inrätta interna rapporteringskanaler. För övriga verksamheter föreslår regeringen att de har till 17 juli 2022 på sig att inrätta detta.

Institutet Mot Mutor har tidigare publicerat en sammanfattande skrift om betänkandet som Utredningen om genomförande av visselblåsardirektivet presenterat. Du kan läsa den här.

Regeringens pressmeddelande om propositionen går att läsa här.