70 procent av kriminella nätverk använder penningtvätt – en oroande utveckling menar IMM

70 procent av de kriminella nätverk som verkar inom EU använder grundläggande penningtvättstekniker, samtidigt som 60 procent använder olika korrupta metoder.

Europa står för en fjärdedel av den globala penningtvätten, och bara i Sverige uppskattas det att mångmiljardbelopp tvättas årligen. Enligt en ny rapport från Nasdaq Verafin uppgick penningtvätten i Sverige under 2023 till 15,3 miljarder dollar drygt 150 miljarder kronor, vilket motsvarade 2,51 procent av Sveriges BNP det året. IMM:s senaste publicering, Från smutsiga till rena flöden – En introduktion till penningtvätt, syns en ökning av både anmälda penningtvättsbrott och lagföringsbeslut i Sverige, en trend har varit tydlig under de senaste åren.

Hans Lindberg, VD för Svenska Bankföreningen har skrivit förordet till rapporten.

”Vi på IMM vill att denna rapport ska vara lärande, kompetenshöjande och uppmärksamma det samband som existerar mellan penningtvätt och korruption och samtidigt ge en gedigen introduktion till detta samhällsskadliga ämne”, säger Parul Sharma, generalsekreterare på IMM.

Ökande globaliseringen har gjort penningtvätt till ett alltmer gränsöverskridande brott, något som internationella kriminella nätverk utnyttjar för att tvätta sina brottsvinster.
Snabb teknisk och digital utvecklingen för även med sig en allt större komplexitet i kampen mot penningtvätt. Detta faktum ställer både myndigheter och företag inför nya och svåra utmaningar.

I Sverige ser vi ett flertal branscher och yrkeskategorier som är särskilt utsatta när det kommer till penningtvätt. Bland dessa återfinns bland andra fastighetsbranschen, jurister och advokater, banker och växlingskontor.

Rapporten visar även på en oroande utveckling där kriminella aktörer i allt högre grad använder legala företagsstrukturer för sina brottsliga upplägg. Drygt 80 procent av de kriminella nätverken inom EU använder företag som brottsverktyg i ett försök att dölja sin brottsliga verksamhet från myndigheter och rättsväsendet.

Under 2024 kom EU med ett nytt och omfattande lagpaket angående penningtvätt, vilket resulterade i att allmänheten fick upp ögonen för penningtvätt. Organiserad brottslighet och kriminella aktörer är begrepp som blivit vanligare och med detta har även penningtvätt seglat upp på listan över aktuella och allvarliga frågor.

”Det är tydligt att kampen mot penningtvätt är mer relevant än någonsin, och det är viktigt att öka medvetenheten och stärka insatserna kring dessa frågor. Sverige har 17 organisationer som ingår i Samordningsfunktionen som verkar för att öka samhällets motståndskraft mot penningtvätt och finansiering av terrorism och bidrar till ett säkrare Sverige. IMM vill stärka det svenska folkets medvetenhet i frågor som rör penningtvätt. Genom ökad kunskap i befolkningen minskar sårbarheten. Vår sammanställning redogör även för en del varningsflaggor som både verksamhetsutövare och privatpersoner bör vara uppmärksamma på”, avslutar Parul Sharma.

Läs ”Från smutsiga till rena flöden – En introduktion till penningtvätt” här.