Svenskar behöver bli bättre på att känna igen röda flaggor vid penningtvätt - ökad kunskap krävs

”Ju mer vi samtalar, utbildar och kompetensfrämjar i frågor som rör penningtvätt, desto mer urholkar vi sårbarheten i utsatta branscher som exempelvis mäklare, jurister och advokater men även i samhället generellt”, menar IMM:s generalsekreterare Parul Sharma.

Institutet Mot Mutors nya sammanställning, en rapport med titeln, ”Från smutsiga till rena flöden – En introduktion till penningtvätt”, syftar till att ge en övergripande förståelse för detta komplexa ämne. Rapporten bidrar till att höja kunskapsnivån kring de risker och samhälleliga skadeverkningar penningtvätt medför. IMM vill genom att bland annat tydliggöra en rad röda flaggor för både verksamheter och privatpersoner stärka det förebyggande arbetet mot penningtvätt genom kunskapsspridning.

Exempel på röda flaggor kan vara onödigt komplexa företagsstrukturer i förhållande till den verksamhet som bedrivs. Regelbundna byten av revisorer eller redovisningskonsulter utan förklaring, samt fastighetsköp som gjorts betydligt över marknadspris. Detta är några exempel på så kallade röda flaggor som man bör vara vaksam på.

Genom åren har kriminella nätverk genomgått en professionalisering, och användningen av professionella penningtvättare, ofta kallad PML-aktörer (Professional Money Launderer), har blivit allt vanligare. Drygt 30 procent av de kriminella nätverk som verkar inom EU uppskattas arbeta med PML-aktörer, alternativt olika PML-nätverk.

Rapporten pekar på en oroande trend: kriminella aktörer utnyttjar i allt högre grad legala företagsstrukturer för sina brottsupplägg. Europol bedömer att drygt 80 procent av de kriminella nätverken inom EU använder företag som brottsverktyg i syfte att dölja sin verksamhet för myndigheter och rättsväsendet, en utveckling som är högst oroande.

Vidare visar siffror på att misstankerapporter relaterade till fastighetstransaktioner uppgick till ett totalt värde av 5 miljarder kronor under 2022 - en siffra som, trots det misstänkta mörkertalet, är oroande hög. ”Precis som inom svenska mutbrottsdomar, ser vi att fastighetsbranschen sticker ut som en problembransch med en hög sårbarhet”, säger Parul Sharma.

Antalet misstankerapporter till Finanspolisen samt inkomna anmälningar till Bolagsverket har ökat de senaste åren. Enligt Finanspolisen mottogs 56 136 misstankerapporter under 2023, vilket är en ökning med 24 procent jämfört med 2022. Bolagsverket har sett en liknande trend, då det under 2022 inkom 19 767 anmälningar, en siffra som under 2023 steg till 32 958 inkomna anmälningar.

Slutligen belyser även rapporten sambandet mellan korruption och penningtvätt. Dessa två brott har en ytterst skadlig dynamik och förstärker ofta varandra, vilket gör att bekämpandet av penningtvätt utgör en central del i arbetet mot korruption.

Läs ”Från smutsiga till rena flöden – En introduktion till penningtvätt” här.