Boka en korruptionsexpert till ert Almedalenevent
Under Almedalsveckan finns IMM:s tf. generalsekreterare Hayaat Ibrahim tillgänglig för digitala panelsamtal, talaruppdrag eller moderering.
Under Almedalsveckan finns IMM:s tf. generalsekreterare Hayaat Ibrahim tillgänglig för digitala panelsamtal, talaruppdrag eller moderering.
Medlemsländerna bör utföra strikt hantering av de korruptionsrisker som har uppstått på grund av extraordinära åtgärder i samband med bekämpningen av pandemin. I krissituationer som denna måste antikorruptionsarbetet bli mer effektivt. Det framhöll GRECO i sin årliga rapport om efterlevnaden av EU:s konventioner mot korruption.
Fri journalistik har märkbart försämrats under pandemin och aldrig har antalet länder där pressfriheten anses bra varit så få. Under 2021 är fri och oberoende journalistik helt blockerad, hårt hindrad eller begränsad i 132 länder. Det visar Reportrar utan gränsers årliga pressfrihetsindex som rankar pressfriheten i 180 av världens länder.
Svensk idrott behöver öka transparensen och förbättra styrningen för att ligga i framkant i motverkandet av korruption. Detta för att stärka idrottens trovärdighet och rykte. Det framgår i en rapport om risker inom idrotten som Centrum för idrottsforskning publicerat.
Den svaga ekonomiska situation som coronapandemin medfört förväntas öka riskerna för korruption som tillvägagångssätt vid organiserad brottslighet. Att bekämpa denna organiserade brottslighet kräver därför ett stärkt antikorruptionsarbete. Det framhåller EU i sin nyligen publicerade strategi mot organiserad brottslighet.
Sverige är på god väg att genomföra EU visselblåsardirektiv, men det finns fortfarande vissa oklarheter. Samtidigt har två tredjedelar av EU:s medlemsländer inte gjort några framsteg alls. Det visar en ny rapport som Transparency International tillsammans med Whistleblowing International Network nyligen publicerat.
Pandemin medför att korruptionen ökar i byggbranschen rapporterar cheferna. Trots att branschen länge toppat mutbrottsstatistiken finns stora brister i det förebyggande arbetet. Och trots att en ny lag om visselblåsning träder i kraft om bara nio månader saknar 45 procent av cheferna en fungerande visselblåsning och många är rädda för repressalier.
Endast 48 länder har visselblåsarlagar idag och många av dessa visar sig vara ineffektiva. Det visar en ny rapport som International Bar Association, Legal Policy & Research Unit och Government Accountability Project gemensamt publicerat. Institutet Mot Mutor (IMM) har varit med och bidragit till insamlingen av data för Sverige.
Åtta av 35 fackförbund uppger att rädslan för att rapportera om missförhållanden på arbetsplatsen har ökat de senaste åren. Enligt sex av de tillfrågade fackförbunden har även antalet medlemmar som blivit utsatta för repressalier till följd av rapportering ökat. Det framgår av en undersökning som SVT:s Uppdrag granskning genomfört.
Nära hälften av alla mutbrottsmål 2020 var försök att muta personer som utövar myndighet. Det gäller bl.a. försök att muta förarprövare vid uppkörning, personal inom kriminalvården eller att skynda på beslut från statliga myndigheter. Summan för mutor var drygt 16,6 miljoner kr – en ökning med 246 procent från tidigare år. Det framgår av Institutet Mot Mutors rapport Mutbrottsdomar i Sverige 2020.
Nyligen meddelade hovrätten en friande dom för de tre tidigare toppcheferna på Telia. Detta eftersom domstolen inte ansåg att presidentdottern, enligt den dåvarande mutbrottslagstiftningen, var en mutbar person.
Aktuell Hållbarhet utser årligen de 101 mäktigaste personerna som bidrar till hållbar utveckling. I år har Institutet Mot Mutors (IMM) tf. generalsekreterare Hayaat Ibrahim blivit utsedd till en av dessa personer.
Sverige får 85 poäng för tredje året i rad och placerar sig på en tredjeplats i Transparency Internationals årliga korruptionsperceptionsindex. Men utmaningar kvarstår - både på hemmaplan och utomlands.
Strax innan julhelgen publicerade regeringen Sveriges första nationella handlingsplan mot korruption. Handlingsplanen syftar till att ge stöd åt myndigheter och andra aktörer inom den offentliga förvaltningen i arbetet mot korruption. Den innehåller stöd för att förebygga och upptäcka korruption, men ger också en samlad bild över de mål och rekommendationer som redan finns på området.
Med anledning av den internationella antikorruptionsdagen den 9 december 2020 samordnade IMM tillsammans med Transparency International Sverige för andra året i rad ett webbinarium med fokus på kopplingen mellan korruption och hållbarhet. Webbinariet innehöll även en diskussion om nationella handlingsplaner mot korruption med en internationell utblick mot Storbritannien.
Korruption involverar både kvinnor och män, men det finns vissa skillnader. Kvinnor möts oftare av korruption inom hälsosektorn och utbildning. Män är oftare involverade i olika typer av vänskapskorruption. Samtidigt tycks jämställdhet och antikorruption gynna varandra. Det framgår av en rapport som UNODC nyligen publicerat.
Under 2019 startade regeringen en utredning kring ett svenskt deltagande i den Europeiska åklagarmyndigheten (Eppo). Idag har Eppo-utredningen överlämnat sitt betänkande som bland annat föreslår införandet av en ny lagstiftning.
För ett år sedan inledde regeringen arbetet med att ta fram Sveriges första nationella handlingsplan mot korruption. Ett arbete som nu börjar nå sitt slutskede. Med handlingsplanen som grund vill regeringen främja ett mer samordnat och strukturerat antikorruptionsarbete i offentlig sektor. Statskontoret får nu i uppdrag av regeringen att se till att handlingsplanen får genomslag på myndigheterna.
Välfärdsbrott och kopplingen till organiserad brottslighet har den senaste tiden varit en omdiskuterad fråga. För att möta denna utmaning och diskutera möjliga vägar framåt verkar nu aktörer från branschorganisationer och det offentliga tillsammans för att hindra välfärdsbrottsligheten. I ett första steg har ett rundabordssamtal anordnats för att föra diskussionen framåt.
I samband med Internationella antikorruptionsdagen publiceras ett nytt verktyg för att diskutera korruptionens negativa inverkan på möjligheten att uppnå målen i FN:s Agenda 2030. Dilemman med tillhörande diskussionsfrågor är utvecklade av forskarna Lin Lerpold, Handelshögskolan, och Tomas Brytting, Ersta Sköndal Bräcke Högskola, med stöd från Internationella Handelskammaren (ICC) samt Institutet