Hälsofarligt påskgodis i svenska butiker

Påsken är en familjehögtid. Det är också en barnens högtid. Det innebär att vi alla äter stora mängder godsaker i form av påskägg, påskdrycker, snacks och andra godsaker. Men få av oss vad det egentligen är vi stoppar i våra barn samt vilka effekter det har på deras kroppar. Vi på inBelly har granskat påskens vanligaste godsaker.

inBelly är en kampanj för hälsosam mat och konsumentkrav på livsmedelsproducenter. Våra analyser av innehållsförteckningarna på många av de påsk-produkter som säljs i svenska snabbköp visar dessvärre att påsken är en hälsomässigt farlig högtid.

Många av påsk-produkterna innehåller tillsatser som är förbjudna i andra länder såsom USA, Australien och Kanada eller klassade som troligt cancerframkallande för människor av International Agency for Research on Cancer. Men på grund av EU-samarbetet har svenska myndigheter såsom Livmedelsverket ingen möjlighet att reglera det som ska få säljas i Svenska butiker.

Ett exempel är den så populära påskmusten. Den innehåller Natriumbensoat (E211). Denna substans reagerar med Askorbinsyra (c-vitamin), som inte finns direkt i påskmusten men mycket vanligt förekommande i andra produkter, och då frigörs Bensen*. Bensen är en cancerframkallande substans vilket slås fast av International Agency for Research on Cancer. Vidare visar en studie av McCann et al. att en diet som innehåller E211 leder till ökad hyperaktivitet hos barn.

E211 är ett konserveringsmedel. Det har ett väldigt brett användningsområde och används ofta i läskedrycker, kött-produkter, rödbetssallad, rödaktiga såser mm. Det är alltså ganska svårt att undvika det.

Ett annat exempel är lådan med påskägg, Mix Eggs, som innehåller E153 – en färggivande substans som är förbjuden i USA. Enligt International Agency for Research on Cancer är E153 klassat som troligtvis cancerframkallande för människor (Grupp 2B) baserat på tillräckliga tester på djur och flera studier gjorda på effekter på människor.

E153 ger en intensivt svart färg till livsmedelsprodukter och därför är den vanligt förekommande i sötsaker. Färgämnet produceras genom att man bränner vegetabiliskt råmaterial från till exempel torv, trä, restprodukter från cellulosa, kokosnötsskal och andra skal. Därför kallas E153 ofta för vegetabiliskt kol.

I motsats till USA tillåter EU detta färgämne i matvaror och i obegränsad mängd. I EU är lagstiftningen för tillsatser harmoniserad mellan alla medlemsländer. Ett av skälen till detta är för att underlätta handeln med matvaror över statsgränserna. Ur ett EU-perspektiv kan skillnader mellan de olika medlemsländernas lagstiftning vad gäller tillsatser i mat, och villkoren för användningen av dem, fungera som hinder för den fria rörligheten av matvaror.

År 2007 skrev den belgiska politikern Saïd El Khadraoui en förfrågan till EU-kommissionen. Eftersom den främsta orsaken för uppkomsten av det cancerframkallande bensenet är just kombinationen av bensoesyra (E210-E213) och askorbinsyra (c-vitamin) undrade hon om EU-kommissionen var medveten om detta och vilka åtgärder man var villig att vidta. Kommissionen svarade att man inte planerade att föreslå någon särskild lagstiftning på ämnet men att man planerade att försätta övervaka frågan.

Det är nu 2013, flera år har gått och kommissionen övervakar fortfarande frågan. Samtidigt fortsätter vara barn att dricka cancerframkallande drycker.

Detta är bara några exempel bland många. Som konsument måste man ta saken i egna händer och själv övervaka det som säljs i svenska butiker.

På www.inbelly.se samt på vår iPhone-app; inBelly, kan du se vilka produkter som finns i svenska butiker och som innehåller skadliga tillsatser. Där kan du också själv lägga upp bilder på produkter som saknas i databasen. Under tiden får vi hoppas att politikerna vaknar och tar sitt ansvar. För allas skull.

* Vid en tidigare version av artikeln hade översättningen felaktigt angett att c-vitamin finns i påskmusten. Men det stämmer inte. Däremot är c-vitamin ett vanligt förekommande ämne.