Socialstyrelsens tillståndsenhet, Kristina Söderborg – ”Enbart egna arbetsgivare undantas från tillståndsplikten”

Mellan 1 januari och 1 april 2011 ska alla assistansanordnare ha ansökt om att få tillstånd för sin verksamhet. Enligt Kristina Söderborg, kommer det att visa sig efterhand exakt hur tillämpningen av kraven kommer att se ut.   
Assistansberättigade som är arbetsgivare åt sina egna assistenter undantas från tillståndsplikten, om de har anställt assistenterna utan att bilda bolag. Assistansberättigade som bildat aktiebolag, handelsbolag eller ekonomiska föreningar för sin egen assistans blir däremot tillståndspliktiga.

Läs intervjun med Kristina Söderborg på Socialstyrelsens tillståndsenhet i sin helhet här

Samma krav gäller för företag, kooperativ och kommuner

I en tidigare intervju på assistanskoll berättade Kristina Söderborg, ansvarig för tillståndsprövningen, att anordnarna ska ansöka om tillstånd och prövas mellan 1 januari – 1 april 2011. Kraven är lika för alla assistansanordnare, oavsett om det är företag eller kooperativ.
– Lagen gäller även för kommunala anordnare, men de behöver inte ansöka om tillstånd eller anmäla sin verksamhet till Socialstyrelsen.
Det har varit oklart vilka krav som ska ställas, men nyligen kom ändringen i 8 § i Förordningen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Sedan tillkommer enligt Kristina Söderborg även krav rörande barnets bästa, dokumentationsplikt och rutiner för registerkontroll av personal som arbetar med minderåriga.

Enbart egna arbetsgivare undantas från tillståndsplikten

Så kallade egna anordnare är undantagna från tillståndsplikten, för dessa gäller enbart anmälningsplikt, vilket enligt Kristina Söderborg innebär att bara personuppgifter registreras på Socialstyrelsens tillståndsenhet. Till kategorin egna anordnare räknas assistansberättigade som anställer sina egna assistenter som fysisk person. 
– Ja, det blir ingen tillståndsprövning från vår sida av egna arbetsgivare, eftersom de är att betrakta som fysiska personer som anställer assistenter. Däremot omfattas även egna anordnare av tillsyn från Socialstyrelsen.
 Assistansberättigade som bedriver sin assistans via ett aktiebolag, eller annan juridisk person kommer däremot att bli tillståndspliktiga säger Kristina Söderborg.
– Bolag eller ekonomiska föreningar är egna juridiska personer och betraktas därför som tillståndspliktiga även om de bara har hand om en persons assistans.

Tillstånd kan tidsbegränsas 

Det finns två varianter för hur lång tid ett tillstånd kommer att beviljas enligt Kristina Söderborg, antingen tillsvidare eller tidsbegränsat.
– Tills vidare innebär att tillståndet gäller tills man inte längre vill bedriva verksamheten eller får tillståndet indraget, ett tidsbegränsat tillstånd kan vi exempelvis bevilja för 1-2 år om vi ser att ett företag klarar sig precis över kraven, men vi diskuterar fortfarande vad som exakt ska gälla här.
Kommer det att finnas en lista med alla assistansanordnare?
– Ja, vi har målsättningen att under 2011 skapa ett offentligt register med alla anordnare som fått tillstånd på Socialstyrelsen.
Kommer egna anordnare också att listas?
– Ja, men den delen blir troligen inte offentlig, eftersom det är personuppgifter som regleras av sekretesslagstiftning och Personuppgiftslagen.

Krav på de som leder assistansanordnaren

Socialstyrelsen ställer inga krav på formell utbildning för de som leder företaget/kooperativet/kommunala anordnaren, vilket är ofta fallet i annan LSS verksamhet. Däremot krävs det kunskaper om förhållningssätt, bemötande, ekonomi, hur man hanterar assistansersättning, arbetsmiljölagstiftning och socialtjänstlagstiftning, vilket enligt Kristina Söderborg i praktiken ställer stora krav.
– Anordnaren ska visa att man har en kompetens, antingen via kurser/utbildningar, referenser eller yrkeserfarenhet. Det kan ske genom en kurs i bokföring, en omvårdnadsutbildning om bemötande, ett intyg från en revisor, eller genom att ha drivit ett assistansföretag i femton år, men då måste någon intyga detta.
Ska man ha kunskaper i hur man driver systematiskt arbetsmiljöarbete?
– Absolut, men där ska vi enbart se att kunskapen finns, sedan utövar Arbetsmiljöverket tillsyn. På samma sätt är det Skatteverket och Försäkringskassan som kontrollerar hur företaget hanterar assistansersättningen.
Hur ska man visa att man kan hantera assistansersättning?
– Det skulle kunna vara ett intyg från Försäkringskassan om hur man skött detta.
Hur ska den som inte drivit assistans tidigare kunna visa detta?
– De som startar upp för första gången har inte erfarenhet att hänvisa till, det är riktigt, då behöver vi hitta andra sätt, vi måste ha samma regler för alla.  I dagsläget kan jag inte svara på hur det ska göras.
Kan det behövas specialutbildningar för den som vill leda ett assistansföretag?
– Det skulle kunna vara en väg.
Skulle en egen funktionsnedsättning kunna bidra med kunskaper för att leda en assistansanordnare?
– Det är en bedömning som görs individuellt, men det är förstås en användbar erfarenhet.

Avtalet med anordnaren regleras enligt Konsumentköplagen

Försäkringskassan kräver ett avtal mellan anordnare och assistansberättigad, men det är inte angivet exakt vad det ska innehålla, exempelvis finns det inget krav på en viss uppsägningstid. Kristina Söderborg anser dock att avtalet regleras av Konsumentköplagen eftersom det är ett förhållande mellan en näringsidkare och en konsument. Isåfall kan avtalen anmälas utifrån oskäliga avtalsvillkor och Marknadsdomstolen skulle kunna förbjuda en anordnare att använda vissa avtalsvillkor.
– Jag har sett skräckexempel på 12 månaders uppsägningstid för assistansberättigade, men vi vill inte sätta en exakt tidsgräns, eftersom det kan förekomma komplicerade rekryteringsprocesser som kräver tid vid ett anordnarbyte.

Oklart var praxis kommer att landa

I dagsläget är det oklart hur flera av tillståndskraven exakt kommer att tillämpas enligt Kristina Söderborg, exempelvis hur lång uppsägningstid som anses vara skälig.
– Jag har inget bättre svar än att det kommer att utvecklas en praxis längs vägen. När vi tar principiella beslut måste det processas ända upp i verksamhetsledningen, där besluten utreds och den tiden finns inte nu. Men så småningom kommer det att bli en enhetlig bedömning.
Hur kommer den enhetliga bedömningen att uppstå?
– Det uppstår en praxis av sig själv i de beslut som tas längs vägen, riktlinjer för verksamheten kommer efterhand vid uttolkningar och ställningstaganden i olika frågor. Längre fram kan det även bli aktuellt med föreskrifter, exempelvis allmänna råd, men det tar tid och ligger troligen mer än ett år fram i tiden, men det är ingenting som finns i planeringen just nu, säger Kristina Söderborg.

Kristina Söderborg intervjuades av Kenneth Westberg 2011-12-21

Läs intervjun med Kristina Söderborg på Socialstyrelsens tillståndsenhet i sin helhet här