Nyhet -
Så moderniseras infrastrukturen för digital samverkan
För att möta framtida behov och förenkla kundernas anslutningsprocesser genomför Inera ett tekniklyft av Nationella tjänsteplattformen. Samtidigt utvecklas nya lösningar för att göra hälsodata tillgängliga för fler aktörer. Chefsarkitekt Rolf Rönnback berättar om tidigare erfarenheter och kommande möjligheter med infrastrukturen för digital samverkan inom hälsa, vård och omsorg.
Nationella tjänsteplattformen är kärnan i den digitala infrastruktur som Inera tillsammans med regioner och kommuner byggt upp under många år för att vårdgivares olika it-system ska kunna utbyta information över organisatoriska och geografiska gränser. Varje månad hanterar plattformen runt 500 miljoner anrop, vilket är mer än dubbelt så många som för fem år sedan.
– Ökningen är stabil över tid och återspeglar den utveckling som successivt skett i anslutning av system och användning av digitala tjänster bland såväl invånare som vårdens medarbetare, säger Rolf Rönnback, chefsarkitekt med fokus på samverkansinfrastruktur på Inera.
Digital mognad banar väg för nya lösningar
Utvecklingen har drivits på av att det finns en digital mognad och vana bland Sveriges invånare att hantera patientdata, till exempel har 1177 journal idag runt åtta miljoner inloggningar i månaden.
– Och tittar vi på Nationell patientöversikt (NPÖ), som är det verktyg som vårdpersonal har för att ta del av patientdata från andra regioner och vårdgivare utanför den egna organisationen, så ser vi samma mönster – en blygsam start för över 15 år sedan har med tiden utvecklats till en imponerande användning med omkring 600 000 sökningar per månad, säger Rolf Rönnback och konstaterar att det krävs tid, uthållighet och samarbete för att nå framåt på ett bra sätt.
Tekniklyft utan att störa befintliga informationsflöden
NPÖ och 1177 journal, liksom andra digitala tjänster från Inera, vilar på en avancerad nationell samverkansinfrastruktur med funktioner för kommunikation, säkerhet, identitet och åtkomst, logg, spärrar och liknande stöd för att möjliggöra ett standardiserat, spårbart och kontrollerat informationsutbyte.
– Men även om vi bygger mycket centralt, är det ute i de lokala digitala miljöerna som det stora arbetet sker, när de ska anpassas och anslutas till de centrala systemen. Nu står vi i ett läge där vi behöver göra ett tekniklyft av vår samverkansinfrastruktur för att stödja moderna integrationsmönster och standarder. Samtidigt är det viktigt att inte störa den stora volymen informationsutbyten som dagligen hanteras i befintliga gränssnitt. Därför kommer den nya tekniken att byggas på ett sätt som möjliggör successiv övergång under kontrollerade former i samspel med anslutande parter, förklarar Rolf Rönnback.
Modernisering i linje med branschstandarder och EU-krav
Tekniklyftet innebär bland annat att införa den internationellt etablerade hälsoinformatiska standarden FHIR (Fast Healthcare Interoperability Resources), som många nya vårdinformationsystem och applikationer på marknaden har inbyggt stöd för. Arbetet är en realisering av de nya referensarkitekturer för interoperabilitet som Inera har tagit fram. Det ligger också i linje med E-hälsomyndighetens arkitektur för nationell digital infrastruktur och de krav som kommer att ställas på gränsöverskridande informationsutbyte enligt EU-förordningen om det europeiska hälsodataområdet EHDS.
Vi lägger särskilt fokus på att införa gränssnitt och metoder för att förenkla anslutning och integration av olika system
– Vi tar fram lösningsförslag för att bistå regionerna med förberedelser för EHDS och lägger särskilt fokus på att införa gränssnitt och metoder för att förenkla anslutning och integration av olika system, även för medtech-leverantörer som tidigare inte kunnat ansluta till vår infrastruktur för att ta del av information. Genom att öppna upp tillgången till nationellt delade hälsodata för fler aktörer ser vi att regionerna kan få ut mer av sina investeringar. Sedan 2025 driver vi flera pilotprojekt för att testa detta, bland annat med journalsystemet Cambio MittVaccin och beslutsstödet Alma för Västra Götalandsregionen, säger Rolf Rönnback.
Ökad nytta av befintliga anslutningar
Han förklarar att ett viktigt syfte är att bidra till snabbare införande av innovation på lokal nivå och att skapa ytterligare nytta av alla anslutningar till Nationella tjänsteplattformen som redan finns runt om i landet för att dela information från olika källsystem. Om en vårdgivare till exempel vill anlita ett medtech-företag som i sin lösning behöver viss typ av patientdata kan företaget, i stället för att ansluta till ett stort antal system hos regionen, erbjudas möjlighet att göra en anslutning till Nationella tjänsteplattformen. När medtech-företagets produkt väl är ansluten till Nationella tjänsteplattformen för en regions räkning, kan andra regioner erbjudas att använda produkten utan att behöva göra en ny teknisk anslutning.
– Med erfarenhet från pilottesterna hoppas vi kunna paketera nya erbjudanden där vi blir mer av en central hubb, för att förse andra system med hälsodata, än att enbart leverera genom våra tjänster, som exempelvis 1177 journal och NPÖ, säger Rolf Rönnback och poängterar att lösningar för informationsförsörjning redan finns i Ineras tjänsteutbud:
– Informationsutlämning till kvalitetsregister är ett exempel. Det är en tjänst som verkar i bakgrunden och per automatik förser de nationella kvalitetsregistren med uppgifter direkt från anslutna vårdinformationssystem. Överföringen sker via Nationella tjänsteplattformen enligt samma tekniska specifikationer som används för NPÖ och 1177 journal.
