Ann Linde, du har rätt: Afghanistan är farligt för hazarer!

Ann Linde, vår utrikesminister, uttryckte på twitter den 22 april 2022 sin bestörtning över de ökande attackerna mot hazarerna i Afghanistan. Hon kallade det för systematiska brott mot mänskliga rättigheter och attacker mot minoritetsgrupper.

Samtidigt ger Migrationsverket avslag till hazarer och andra minoriteter med hänvisning till att våldet i Afghanistan minskat sedan talibanerna tog makten i augusti 2021. Man anser att en kvinna från Sverige kan förväntas anpassa sig till talibanernas regler, eller att någon som i Sverige i åratal levt som kristen, ateist eller hbtqi-person ska kunna leva som en talibansk muslim.

I april uppdaterade Migrationsverket sitt rättsliga ställningstagande om Afghanistan. Här beskriver man situationen i Afghanistan som ”fortsatt mycket skör och oförutsägbar”. Det förbättrade säkerhetsläget är ”inte en förbättring som kan karakteriseras som väsentlig och bestående”. Dessutom konstateras att den humanitära situationen är alarmerande.

En hazar som levt åtskilliga år i Sverige och sedan deporteras till Afghanistan är mycket utsatt, i sin egenskap av hazar och västernifierad. Andra identifierar med ett ögonkast personen som ”en återvändare” genom personens speciella hazariska utseende och ett kroppsspråk som visar västerländska influenser. Även många av dem som vuxit upp i Afghanistan saknar det skydd som kan fås av familj och positivt inställd släkt. Troligen söker de sig till västra Kabul, som domineras av hazarer. Det är också ett område som varit utsatt för svåra attacker från talibaner, IS-K och andra grupper.

Det Migrationsverket inte nämner i sitt rättsliga ställningstagande är den ökande aktiviteten hos IS-K (IS-Khorasan, den afghanska grenen av IS). IS-K anses vara den mest extremt fundamentalistiska och våldsamma av de olika grupperingarna i Afghanistan. Alla andra islamska riktningar än deras egen ses som hädiska, liksom andra religioner eller ateism.

Redan sommaren 2020, under USA:s ”fredssamtal” med talibanerna, kom de första varningstecknen om ett IS-K som växer i styrka. Antalet attacker, många riktade mot shiamuslimer/hazarer, ökade successivt. Att IS-K är ett allvarligt hot mot de shiamuslimska hazarerna, men även mot andra religiösa minoriteter, visar de samordnade explosionerna i tre storstäder i april: en pojkskola i ett hazaraområde, en shiamuslimsk moské och en sufimuslimsk moské.

Att situationen i Afghanistan är skör visas också av närvaron av andra militanta grupper som konkurrerar med varandra och med talibanerna, både om makten och om att rekrytera soldater.

Hazarerna utgör den största minoritetsgruppen i Afghanistan, ungefär en femtedel av landets befolkning. Historiskt sett har hazarerna alltid varit utsatta och förföljda. Minnet av det grymma folkmordet 1866 lever kvar. De USA-stödda regeringarna sedan 2001 diskriminerade hazarerna och kunde heller inte skydda dem mot talibanernas och andra gruppers kidnappningar och mördande. UNAMA rapporterade 2015 en kraftig ökning av kidnappningar och mord på civila hazarer utförda av militanta grupper. Från 2016 har det hazaradominerade västra Kabul utsatts för upprepade attentat.

Strax före talibanernas övertagande sommaren 2021 rapporterade USA:s ambassad om ökade angrepp på hazarer från både IS-K och talibanerna. Västra Kabul har fortsatt vara utsatt även efter talibanernas övertagande. Talibanerna mörkar aktivt antalet döda och skadade eller till och med att attentat skett.

Talibanerna förmår inte skydda hazarerna mot angrepp från olika grupper – det är tveksamt om de ens har viljan. Att hatet mot hazarerna är utbrett illustreras i en film som cirkulerar på sociala media där en äldre taliban förklarar att han är redo att utrota alla hazarer bara han får emirens tillåtelse.

Det är på tiden att Sverige, liksom andra EU-länder, accepterar att de flesta afghanska medborgare som söker asyl i Sverige också har asylskäl mot Afghanistan.

En längre artikel, inklusive en sammanställning av attentat mot hazarer, finns på hemsidan för Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Media äger rätt att återge texten med angivande av författaren Ingrid Eckerman och källa.