Borde vi återställa könsstympningen innan flickorna utvisas?

Migrationsverket erkänner dålig kunskap om hur plastikopererade könsstympade kvinnor klarar sig i Somalia. I ljuset av detta bör Maria få åtminstone tillfälligt uppehållstillstånd till våren 2017, då en rapport från utredningsresan kan finnas. 

En ung flicka kom till Sverige från Somalia 2015. När hon väl kom till första samtalet hade hon utvecklats från den tidiga tonårsflicka hon var vid ankomsten till en mer mogen flicka, på gränsen till kvinna, och blev därför åldersuppskriven. I och med åldersuppskrivningen har hon begått ett brott - hon har "ljugit om sin ålder".

Hennes identitet ifrågasätts också på grund av hennes dialekt. Men hon har flyttat runt i Somalia, och dialekten säger inte allt. 

Flickan hade som barn genomgått den stora faraoniska omskärelsen då inre och yttre blygdläppar skärs bort och man endast lämnar ett minimalt hål för urin och mensblod. Hon hade besvär av urinvägsinfektioner och smärtor vid mens. 

På svenska statens bekostnad genomgick hon en plastikoperation där hon öppnades och man gjorde så god rekonstruktion som är möjligt. Nu fungerar allt mycket bättre.

Trots ett sakkunnighetsutlåtande väntar hon nu på sitt tredje avslag.

Hon är nu öppen och "oren". I Sverige är könsstympning förbjudet. Det finns ingen möjlighet att återställa henne i det skick hon var i när hon kom hit. Hon kommer att få ett mycket svårt liv i Somalia, vilket hon är väl medveten om. Det är stor risk att hon tvingas gå med på att bli ihopsydd igen för att kunna bli gift och försörjd. 

Katarina Frunge, rättslig expert på Migrationsverket, tillstår att det finns bristande information när det kommer till korrigeringsoperationer och vad det kan få för konsekvenser.

- Det sker alltid en individuell prövning. Riskerar hon att könsstympas kan hon få flyktingstatus, eftersom det faller under förföljelse på grund av kön. Men det finns inga generella riktlinjer vi kan förlita oss på när det kommer till korrigeringsoperationer.

En utredningsresa till Somalia är planerad till slutet av 2017.

Läs mer om Maria: Låg kunskap om risker efter könsstympning GP maj 2017

LÄS MER

Så räddade Abdi-Noor sina döttrar från att könsstympas i Somalia Metro 6.2.2017

"Jag blev inbjuden till en konferens här. Men när jag kom hit så var det omöjligt för mig att återvända på grund av kriget där jag bodde. Jag fick då ett samtal från min fru som sa att de blev attackerade och påhoppade av släktingar på grund av att vi inte ville att våra barn skulle könsstympas. Eftersom att jag inte var där så var hon försvarslös."

40 000 kvinnor i Sverige är könsstympade SvD 22.10.2016

"Fartun vid Växjöskolan, tycker dock att hedersbegreppet borde diskuteras ytterligare. Hon talar om flickor som våldtas, men inte kan berätta om det för att det ändå alltid är deras fel. Och rädslan för att inte få gifta sig. Att bli utstött och få utstå skuld och skam. Att de flesta i Somalia fortsatt gör ingreppet för att de tror att det är i enlighet med islam och för att skydda flickorna från att bli annorlunda och hamna utanför."

Ur de sakkunnigas utlåtande

"Att inte vara könsstympad på något av sätten anses av den stora majoriteten som att flickan/kvinnan är ‘oren’, att hon riskerar att bli våldtagen eller att hon själv blir en ‘hora’. Könsstympning är för de flesta ett absolut krav för att kunna bli bortgift....

Om Maria återkommer till Somalia/Somaliland så kommer hon oundvikligen att komma in i sin kulturella roll med de normer och föreskrifter som gäller för en ogift ung kvinna. Vad hennes familjesituation än är så kommer hon inte att kunna välja make och genomföra ett giftermål helt i det privata. Vår bestämda uppfattning är att Maria, som haft kraften och modet att genomgå en rekonstituerande operation i Sverige, skulle omedelbart utsättas för mycket stor risk att ‘återställas’ till sitt tillstånd för operationen. Tanken att ingen skulle veta vad hon gjort i Sverige vittnar om en total brist på insikt om kulturens och familjens makt i Somalia/Somaliland."

UNICEF

"Könsstympning ses ofta som en nödvändighet för äktenskap, då ingreppet tros bevara en flickas oskuld innan giftermålet. Det är också ett sätt att kontrollera kvinnornas sexualitet, eftersom den sexuella njutningen minskar och kvinnan därför antas vara trogen sin man."

Somaliska kvinnoföreningen

"Icke könsstympade kvinnor blir ofta utsatta för förtal och stöts ut ur den sociala gemenskapen. I kampen mot könsstympning är det därför viktigt att också nå männen – först när de accepterar att gifta sig med en kvinna som inte är könsstympad kan det bli en förändring."

Wikipedia

"I Somalia handlar det ofta om att det ses som ett religiöst viktigt ingrepp: genom könsstympningen ses kvinnan som rituellt "ren" med de rätta förutsättningarna att bli en god muslim, samtidigt är det viktigaste argumentet för dem som arbetar mot sedvänjan just att den sortens ingrepp i själva verket strider mot islam. I Somalia ses det också ofta som en förutsättning för att bli en "riktig kvinna", precis som manlig omskärelse är ett sätt att skapa "riktiga män". Med tiden har ett estetiskt ideal också uppkommit: man tycker att könsstympade kvinnliga könsorgan är vackra. Det finns också andra argument för att upprätthålla traditionen i Somalia, men det varierar från grupp till grupp och från familj till familj. Kanske är det viktigaste motivet att "alla andra" gör det. Så länge det är normen att flickor ska vara könsstympade är pressen hård på både föräldrar och flickor att inte avvika.

I Somalia ses ofta könsstympningen av flickor som ett tecken på att de nu är riktiga muslimer, och i delar av Etiopien kan en liten flicka inte bäras fram till det kristna dopet om hon inte är religiöst ”ren” genom könsstympning."

Media äger rätt att återge hela eller delar av texten med angivande av författare: Ingrid Eckerman, pensionerad allmänläkare.

Kontakt: Ingrid Eckerman   ingrid at eckerman.nu  070 55 73