Det gick bra för våra ensamkommande – de som fick chansen

Vill du fortsätta få dessa pressmeddelanden? Bidra gärna till finansieringen genom att skicka en slant till Ingrid Eckerman, Swish 070 557 31 93 (skriv "press"). Kanske vill du bli månadsgivare? Skicka din e-adress till ingrid.eckerman@gmail.com.

En ny rapport från SCB[1] har väckt uppmärksamhet. Av de 35 000 ensamkommande barnen (varav 23 500 afghanska medborgare) som kom 2015 hade, i november 2022, 20 000 fått uppehållstillstånd (UT), 13 000 som barn och 7 100 enligt gymnasielagen (NGL)[2]. Dessutom var sysselsättningsgraden i denna grupp mycket hög.

I SCB:s statistik ser man att de som fick uppehållstillstånd ”som barn” var yngre än de som fick UT enligt gymnasielagen. Detta grundar sig i att dessa barn fick behålla den ålder de själva uppgivit när de sökte asyl. De som Migrationsverket skrev upp i ålder till 18 år eller mer kunde senare ansöka om UT enligt gymnasielagen, om de uppfyllde vissa kriterier. SCB använder födelsedatum enligt folkbokföringen, vilket i de flesta fall är det födelsedatum som Migrationsverket har gett dem.

Av dem som fick uppehållstillstånd som barn har fyrtio procent hunnit bli svenska medborgare. För gymnasieungdomarna kommer det att dröja längre. Kraven då man inte kan ”bevisa sin identitet” är att man bott med uppehållstillstånd i Sverige i minst åtta år. Afghanska id-handlingar brukar inte godkännas av Migrationsverket.

I rapporten har man sett hur det har gått för dem som föddes 1999 och jämfört med svenskfödda ungdomar. Man har då tittat på ensamkommande som fått UT som barn, ensamkommande som fått UT enligt gymnasielagen och de som kom med sina föräldrar. Här tittar jag på siffrorna för männen, eftersom de allra flesta afghanska ensamkommande var pojkar.

De ensamkommande männen har i allmänhet gått yrkesinriktad gymnasielinje. Den vanligaste linjen var Teknik och utbildning, men 25 procent hade gått Hälso- och sjukvård samt social omsorg.

Av de ensamkommande männen var över 80 procent förvärvsarbetande (sysselsatta) i november 2022, jämfört med 66 procent av svenskfödda män. Över en tredjedel av dem arbetade inom vård och omsorg, liksom en fjärdedel av de män som kommit med sina föräldrar, vilket var mycket ovanligt bland svenskfödda män. De invandrade unga bryter alltså mot könsnormen.

SCB:s siffror visar att 70 procent av de ensamkommande hade en inkomst på minst tre inkomstbasbelopp, dvs. minst 18 500 kr per månad, jämfört med 50 procent av de svenskfödda och de som kom med föräldrar. Däremot har de två sista grupperna oftare påbörjat eftergymnasiala studier. I de 30 procenten ensamkommande med lägre inkomst ingår 1 300 gymnasieungdomar med examen 2022 eller 2023.

Att få en fast anställning direkt efter gymnasiet är nog en utopi för de flesta, oavsett var man är född. Det framgår inte av SCB:s rapport hur mycket stöd ”NGL:arna” behövde för att inom sex månader efter examen ha en fast anställning. Civilsamhället och arbetsgivare gjorde stora insatser under 2021 - 2022.

Enligt en rapport från Värmdö betalar en ungdom som får permanent uppehållstillstånd enligt gymnasielagen tillbaka sina kostnader på kort tid[3] [4]. Det har tidigare konstaterats att afghanska ensamkommande barn har lyckats bra jämfört med asylsökande barn från andra länder[5].

Vi som känner till dem blir inte förvånade över SCB:s rapport. Vi vet att ungdomarna är mycket motiverade att arbeta och att de är allmänt uppskattade på sina arbetsplatser.

Därför känns det desto hårdare att så många som 7 000 – 8 000 av dem som kom ensamma 2015 aldrig fick chansen. 2018 – 2019 flydde tusentals vidare till Europa, de flesta till Frankrike där de fick asyl. Nu är det en ny våg av unga afghanska män som söker asyl i Frankrike och Tyskland. Det är de som levt papperslöst i Sverige i väntan på att kunna söka asyl på nytt men återigen fått avslag, och de som fått avslag först på gymnasielagen och därefter på asylansökan. En del har fast jobb sedan flera år, egen bostad, kanske egen familj.

SCB:s webinarium (tom. 14 dec) Presentationsbilderna

Se också

De ensamkommande barnen demoniserades - men lyckades bäst av alla Isobel Hadley-Kamptz, DN 3.12.2023

Vi borde tagit emot fler ensamkommande barn Anders Lindberg, Aftonbladet 2.12.2023

Dom kämpar – dom lyckas! Om de ensamkommande afghanska ungdomarna Stoppa utvisningarna till Afghanistan! 31.10.2023

Få av de 700 000 invandrare som är ”icke självförsörjande” lever på bidrag. Arbetet 2.6.2023

Media äger rätt att återge hela eller delar av texten, liksom bilden, med angivande av författaren (Ingrid Eckerman) och källa.

Tidöavtalet – ett hot mot demokratin