Tidöavtalet – ett nytt hot mot de unga afghanerna

Generaldirektör Mikael Ribbenvik har nu avgått från sin post, och en tillförordnad GD har tillträtt. Ribbenvik har av Björn Söder (S) kallats ”flyktingaktivist”. Vi flyktingaktivister kommer i stället ihåg sommaren 2017, då Ung i Sverige under ledning av Fatemeh Khavari inledde sin långvariga sittstrejk på Mynttorget. Syftet med sittstrejken var att få en dialog med Mikael Ribbenvik – men han kom aldrig. Lyssna på Fatemeh Khavari när hon sommarpratar den 28 juli!

En stor del av Tidöavtalets 64 sidor handlar om olika sätt att göra livet svårare för invandrare, speciellt för asylinvandrare. Det handlar inte om integrering utan om segregering. Likhet inför lagen avskaffas. Asylprocessen blir ännu mer rättsosäker. Livet blir mer osäkert för dem med tillfälligt liksom för dem med permanent uppehållstillstånd.

Avtalet medför också en ökad arbetsbörda för Migrationsverket. Trots detta planerar man att trappa ner på de ekonomiska resurserna.

Civilsamhället har reagerat kraftigt mot innehållet i Tidöavtalet. Åtskilliga upprop har skapats. Fackförbund, människorättsorganisationer och andra har uttalat sig mycket skarpt mot avtalet. Sjukvårdsanställda, lärare, bibliotekarier och socialsekreterare har gått till skarpa angrepp framför allt mot den så kallade angiverilagen.

De unga afghanerna drabbas av den nya politiken. Personer med tillfälliga eller permanenta uppehållstillstånd kallas för ny bedömning. Advokater anser att bedömningarna blir allt hårdare, och att afghanska asylsökande diskrimineras jämfört med andra grupper. När vi granskade 20 avslagsbeslut fann vi att kraven är extremt höga på hur man ska bevisa att man lämnat islam, att man är en hbtqi-person eller att man är västerniserad.

Ungefär 1 000 av de ensamkommande barnen 2015 fick behålla sin låga ålder. De fick vara kvar i Sverige, med eller utan uppehållstillstånd, tills de blev 18 år, i bästa fall tills de gått ut gymnasiet. Därefter förväntas de ”återintegrera sig” med talibanernas Afghanistan. En tjugoåring som bott i Sverige sedan han var 13 år anses ha varit här kort tid i förhållande till barndomsåren i Iran. Morteza är en annan 13-åring, som nu äntligen fick uppehållstillstånd.

Varken den förra regeringen eller Migrationsverket tog chansen vintern 2021 – 2022 att ge uppehållstillstånd till de afghanska medborgarna. Därför sitter såväl den nya regeringen som den nya generaldirektören med frågan levande i knäna – både de unga som lever i skuggsamhället och vi hjälpare som irriterar makthavarna.

I december 2022 beslöt Migrationsverket äntligen att afghanska kvinnor har skyddsskäl. Enligt uppgift ska detta gälla även deras familjer.

Däremot gäller det inte män som har barn med kvinnor som är svenska medborgare eller har permanent uppehållstillstånd. Här anses det viktigare att männen inte får tillträde till det svenska samhället än att barnen får tillgång till sina fäder.

Under 2022 fick över 50 % av asylsökande afghanska män avslag, enligt siffror från Migrationsverket. Det framgår inte hur många som sökte asyl för första gången, och hur många som sökte andra eller tredje gången.

Media äger rätt att återge texten helt eller delvis, med angivande av författaren Ingrid Eckerman och källan.

Snart upphör dessa pressmeddelanden

Detta är ett av de sista pressmeddelanden som skickas ut via Mynewsdesk från Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Anledningen är att priset har stigit kraftigt i takt med att tjänsterna utökats.

Vi kommer framöver att skicka mail till utvalda adresser. Vill du vara med så skicka din mail-adress till ingrid.eckerman@gmail.com.

Följ oss på hemsidor och sociala media:

Hemsidan Stoppa utvisningarna till Afghanistan! Använd gärna sökfunktionerna.

Facebookgruppen Stoppa utvisningarna till Afghanistan!

Hemsidan Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande barn och ungdomar

Facebooksidan Stöttepelaren – stödförening för ensamkommande unga

Läs Den onödiga flyktingkrisen – rättssäkerheten, civilsamhället och flyktingarna 2015 – 2021

Om Tidöavtalet Tidöavtalet – ett hot mot demokratin

Tidöavtalet - ett hot mot demokratin (I Eckerman)

Angiverisamhället (I Eckerman)