Lagarna som röstas om 13 augusti: Angiveri och utvisning av anhöriga

Den 13 augusti äger den sista omröstningen före valet rum i riksdagen. Två viktiga lagar ska då antas: Den sista i raden av de integritetskränkande lagarna på väg mot övervakningssamhället och ytterligare en av regeringens planerade lagar för att försvåra livet för invandrare i Sverige.

Angiverilagarna

Hösten 2024 ägde stora protester mot ”angiverilagen” rum, vilket ledde till att hälso- och sjukvården och socialtjänst undantogs i förslaget. Men utan större diskussion började lagen Ökat informationsflöde till brottsbekämpningen gälla från 1 januari 2025. Rektorer, Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Kriminalvården, Kronofogde­myndigheten, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska på eget initiativ lämna uppgifter om en utlänning till Polisen om det finns anledning att anta att utlänningen inte har rätt att vistas i Sverige. Det saknas avgränsning av vilken information som ska lämnas.

Ökat informationsutbyte mellan myndigheter – en ny sekretessbrytande bestämmelse trädde i kraft 1 december 2025. Den omfattar alla myndigheter som omfattas av offentlighets- och sekretesslagen, inklusive kommuner, regioner och privata aktörer. Syftet är brottsbekämpning. Här finns risk att information som t.ex. sjukvården delar med socialtjänst eller skola förs vidare till polis eller Migrationsverket.

I lagen Stärkt återvändarverksamhet, som började gälla 12 juli 2026, ingår en skyldighet för Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan, Skatteverket, Pensionsmyndigheten, Kronofogdemyndigheten och Kriminalvården att anmäla personer som inte har uppehållstillstånd i Sverige. Det resulterar i att nyfödda barn blir angivare av sina föräldrar. Barnmorskor har nämligen skyldighet att anmäla varje nyfött barn till Skatteverket.

Ytterligare steg mot ett utökat informationsutbyte mellan myndigheter är den sista angiverilagen, som nu ska röstas igenom den 13 augusti. Den föreslås träda i kraft 1 januari 2026. Myndigheter, inklusive socialtjänst, kan då på eget initiativ lämna uppgifter till andra myndigheter. Risken ökar att information som t.ex. sjukvården delar med socialtjänst eller skola förs vidare till polis eller Migrationsverket.

Familjemedlemmar riskerar utvisning

Skärpta villkor för anhöriginvandring ska röstas igenom 13 augusti och planeras träda i kraft 1 oktober. Den drabbar både anhöriga som väntar i hemlandet och anhöriga som redan finns i Sverige, inklusive barn födda här.

Till att börja med får vissa invandrare, till exempel studenter, över huvud taget inte ta hit sin familj.

Dessutom måste man ha bott med uppehållstillstånd minst två år innan man ens kan ansöka om att få hit sin familj. Handläggningstiden brukar vara minst ett år, snarare två år. Det betyder att familjen är splittrad under tre eller fyra år. Här hänvisar man till att familjemedlemmarna skulle integreras snabbare om anknytningspersonen har varit här längre. Forskning tyder dock på att integrationen går snabbare om anknytningspersonen har sin familj hos sig.

Försörjningskravet höjs drastiskt. För hustru och två barn krävs en långsiktig månadslön på cirka 54 000 kronor. Om det sedan föds ytterligare ett barn blir kravet över 60 000 kronor. Eftersom invandrare i högre grad bemannar låglönesektorn innebär det att många familjer aldrig kan återförenas – vilket SD-politiker uttryckt är ett av syftena med lagen. Det innebär också att familjer som redan etablerat sig i Sverige splittras om familjeförsörjaren inte har dessa inkomster när det är dags att förnya familjens tillfälliga uppehållstillstånd.

Några som kan drabbas av detta är alla de som kom som tonåringar till Sverige under flyktingvågen 2015. Många har bildat familj med sin ungdomskärlek i ursprungslandet eller en ny kärlek de hittat via nätet. Skulle det verkställas, att hustru och barn utvisas till kvinnoförtryckande länder som Iran, Afghanistan och Syrien, finns risk för en ny självmordsvåg.

Inte heller tonåringarna får stanna

Nya förslag för en långsiktig lösning för unga vuxna kallas den ventil som inrättas för ”tonåringarna” – de som kom med sin familj som barn men inte hann bli svenska medborgare innan de fyllde 18 år. Lagen föreslås vara tillfällig och gälla mellan 1 oktober 2026 och 1 januari 2028. Många av de ungdomar vi läser om i pressen kommer inte att omfattas då de redan hunnit bli 21 år. Inte heller omfattas ensamkommande ungdomar, som varit här sedan 12-14-årsåldern och vuxit upp i svensk familj. De ska utvisas när de blir 18 år.

Enligt lagförslaget ska ungdomar mellan 18 och 21 år kunna beviljas uppehållstillstånd på grund av anknytning till sina föräldrar. Personer som är mellan 18 och 21 och vars utvisningsbeslut börjat gälla 2025 eller 2026 behöver inte lämna Sverige för att söka uppehållstillstånd. Det gäller även den som har haft uppehållstillstånd på grund av anknytning som barn någon gång under de senaste tre åren.

En ny utredning tillsätts om hur dessa personer när de fyllt 21 år ska få söka ett annat uppehållstillstånd utan att först lämna Sverige. Tills vidare gäller dock samma krav som för andra: Antingen kunna betala terminsavgifter på 50 000 – 100 000 kronor på universitet, eller ha en fast anställning med månadslön på 35 000 kronor.