Den 13 augusti äger den sista omröstningen före valet rum i riksdagen. Två viktiga lagar ska då antas: Den sista i raden av de integritetskränkande lagarna på väg mot övervakningssamhället och ytterligare en av regeringens planerade lagar för att försvåra livet för invandrare i Sverige.
Den 15 juni ska riksdagen debattera och rösta om förslaget om skärpta regler om uppsikt och förvar. Situationen vid Migrationsverkets förvar är redan nu omänsklig. Där ”förvaras” ungdomar och vuxna under långa tider, ibland även barn. Därför kommer en rad manifestationer äga rum vid förvaren under veckan före beslutet.
En sammanställning av hur riksdagspartierna röstat när det gäller tio viktiga lagförslag som berör invandrare som redan finns i Sverige. Den visar att Tidöpartierna röstat för förslagen, att V och MP konsekvent röstat emot dem och att S och C röstat lite olika.
Under våren och sommaren sker många aktiviteter mot utvisningspolitiken över hela landet både i regi av kampanjen För en human migrationspolitik och i annan regi. Den 28-30 augusti planeras en nationell manifestationshelg.
Kampanjen "För en human migrationspolitik" startades av en rad gräsrotsorganisationer. Under "manifestationshelgen" 13-15 mars kommer demonstrationer mot regeringens och socialdemokraternas migrationspolitik äga rum på ett stort antal platser i Sverige.
Av de 92 ensamkommande asylsökande ungdomar som 2015 - 2016 kom till Gävle har drygt hälften fått permanent uppehållstillstånd på grund av gymnasiestudier och förvärvsarbete. Förslaget om att återkalla permanenta uppehållstillstånd kan drabba denna grupp hårt.
Försämrade villkor för invandrare och ökade möjligheter att utvisa dem är en bärande del av Tidöavtalet 2022. Nu börjar vi se resultatet. Ett antal lagändringar har gjorts, och en lång rad planeras att genomföras före valet. Förslaget att riva upp permanenta uppehållstillstånd får flyktinginvandrare att känna sig alltmer utsatta och oönskade.
Hotet om att få sitt permanenta uppehållstillstånd återkallat orsakar förtvivlan och självmordstankar hos de unga män som kom som ensamkommande 2015. En av dem har startat ett upprop som snabbt fått många undertecknare.
En "svensk-afghan", utvisad 2018, beskriver hur samhället bryts ner när hungrande människor försöker överleva i Afghanistan.
Den 15 augusti 2025 var det fyra år sedan talibanerna tog makten i Afghanistan. Sedan dess har situationen i landet förvärrats för kvinnor, män, pressfrihet, ekonomi. Men ingen kan tvångsutvisas från Sverige, de blir i stället delar av skuggsamhället eller flyr till annat land.
FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är från 1948 och omfattas av i stort sett alla länder på jobbet. Dessutom är Sverige bundet av ett antal konventioner när det gäller mänskliga rättigheter. Vi har ratificerat sju av FN:s konventioner, och därtill kommer Europarådets fyra konventioner.
Artikel 14 i FN:s förklaring lyder: ”Var och en har rätt att i andra länder söka och åtnju
Efter talibanernas maktövertagande av Afghanistan i augusti 2021 har situationen för den hazariska minoriteten förvärrats ytterligare. Enligt professor William Maley, Australien är Afghanistan är extremt farlig för hazarer som en gång sökt asyl utanför landet och nu tvingas tillbaka. De bör garanteras flyktingstatus med hänvisning till den internationellt accepterade Flyktingkonventionen.
"Vi utrikesfödda ställs inför en hopplös paradox: Vi kritiseras om vi inte arbetar. Vi misstänkliggörs om vi arbetar. Vi hånas om vi inte pratar perfekt svenska. Vi hånas även om vi lyckas." Så beskriver en etablerad integrerad invandrare läget i Sverige idag.
Avigsidorna med den nuvarande migrationspolitiken är stora. Möjligheterna att rekrytera arbetskraft utomlands minskar, samtidigt som erfaren arbetskraft tvingas lämna landet. Migrationspolitiken kommer att diskuteras på Socialdemokraternas partikongress.
Regeringen antar att de två ”angiverilagarna” leder till ökat ”frivilligt” återvändande och fler verkställda utvisningar. Men den effekten är tveksam. Snarare ökar utanförskapet och kanske kriminaliteten.
De nya "morallagar" som införts i Afghanistan kränker kvinnors rättigheter å det grövsta. Alla män tvingas se till att lagarna upprätthålls. För unga män som levt i Sverige i nio år är detta en omöjlighet. Migrationsverket anser dock att de kan anpassa sig till talibanernas kulturella seder och bruk.
Det är tre år sedan talibanerna tog makten i Afghanistan. Trots den erkänt svåra humanitära situationen, trots talibanernas religiösa förtryck och trots att tvångsdeporteringar inte kan ske fortsätter Migrationsverket fatta utvisningsbeslut. Skuggsamhället växer.
Mojtaba Javidan är en av de många afghanska flyktingar som tvångsutvisats från Sverige. Nu har han insjuknat i leukemi. I Iran, där han bor, kan han inte få den behandling han behöver. Om han kan samla in tillräckligt mycket pengar kan han påbörja sina studier i IT-teknologi på Högskolan i Åland, och då kan han få rätt läkemedel för sin leukemi.
Migrationsverket negligerar i sina styrande dokument riskerna för hbtqi-personer - eller för dem som misstänks vara hbtqi - talibanernas Afghanistan. Vi hoppas detta kommer att uppmärksammas i Statskontorets rapport om rättssäkerheten i asylbedömningar som presenteras 7 oktober.
Det Afghanistan som flyktingarna i Sverige väntas återvända till är inte detsamma som de själva eller deras föräldrar lämnade. Nöden är stor, ekonomin i kras. Därtill kommer sharialagar och talibanernas levnadsregler. Risk finns att USA drar in sitt stöd till FN, och då förvärras situationen ytterligare.
