Anonym hjälpare: "Nu brast det"
En hjälpare beskriver sina känslor då två av hennes ungdomar gjort allvarliga självmordsförsök.
En hjälpare beskriver sina känslor då två av hennes ungdomar gjort allvarliga självmordsförsök.
Maryam Hosseini, tillsammans med sin man och sina tre barn, har flytt Sverige. Familjen är nu på ett boende i Brandenburg, Tyskland. De vet att det är lättare att få uppehållstillstånd i Frankrike, men att bo i tält är det sista alternativet.
Så här skriver Maryam:
"Jag kom till Sverige med mina tre barn och min man med en ryggsäck för fyra och halva år sedan. Fullt av glädje och hopp, hit
Författaren Anna Lundberg är professor i välfärdsrätt vid Linköpings universitet och en av initiativtagarna till Asylkommissionen.
I veckan presenterade Delmi en rapport om återvändandepolitik på bland annat DN-debatt 4 februari. Henrik Malm Lindberg frågar sig i rapporten hur myndighetspersoner ska förstå, kunna och vilja genomföra återvändandebeslut. Efter en gedigen forskningsöversikt och
Delegationen för migrationsstudier, DELMI, är ett institut som står Justitiedepartementet nära. Idag 5 februari 2020 presenterade de rapporten "De som inte får stanna. Att implementera återvändandepolitik".
Seminariet hade rönt stort intresse. Salen var proppfylld med människor från många olika institutioner och organisationer. Seminariet kommer att sändas på SVT Forum den 7 februari.
Lars
Minnesstunder hålls på många håll i Sverige för de omkomna i det nedskjutna planet i Teheran. Åtta svensk-afghanska ungdomar var bland de döda.
På FN-dagen 24/10 2019 delades Uppsala fredspris 2019 ut av Mona Haghgou Strindberg, ordförande för Uppsala FN-förening, vid en ceremoni på Fredens hus, Uppsala slott.
Fredspriset i kategorin Utveckling och fattigdomsbekämpning tilldelades Föreningen Stöttepelaren med motiveringen "för att deras matkassar och ideella arbete hjälper unga ensamkommande utan pengar att överleva i Sverige".
Fred
Den 1 oktober sker en ny massdeportation trots att oron i Afghanistan är större än på 40 år. Motståndet mot tvångsutvisningarna till Afghanistan har inte avtagit. Två nya böcker har givits ut om flyktingars och hjälpares situation.
Den 1 oktober sker en ny massdeportation till Afghanistan I samband med riksdagens öppnande ordnades 7-12 september en rad aktioner mot utvisningarna till Afghanistan. Motståndet har inte minskat sedan dess även om aktionerna inte blir lika många.
I oktober 2015 kom sex riksdagspartier överens om ”nödvändiga insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända”. Därefter föreslog regeringen (på initiativ av socialdemokraterna) ytterligare skärpningar. Här finns utdrag ur överenskommelsen jämte skärpningarna.
Barnfamiljerna från bland annat Junsele har nu tillbringat tre dagar på Norra Bantorget. Här är manifestet från barnfamiljnätverket Liv utan gränser.
Utvisningshotade barnfamiljer med afghanskt medborgarskap sittstrejkar på Norra Bantorget i Stockholm.
Den rapport som UD sammanställt innehåller inget nytt men är klar, tydlig, skriven på lagom lätt svenska för att regering och rikskdagsledamöter ska kunna läsa den.
Oklarheterna om den nya gymnasielagen fortlever. Skolor bryter mot skollagen genom att neka elever som fyllt 20 år att fortsätta på språkintroduktionsprogrammet.
Fördubblad kapacitet för gränspolisen räcker inte långt när 9000 ungdomar plus andra flyktingar ska tvångsdeporteras från Sverige.
Den 18 juni 2019 kommer riksdagen att rösta igenom en förlängning av den tillfälliga asyllagen. Samma dag äger en stor gruppdeportation till Afghanistan rum. Denna dag, liksom 24 november 2015, kommer att fastna i våra minnen.
Tisdag 18 juni 2019 väntas 30 unga människor deporteras till ett land i krig och konflikt, där många aldrig varit tidigare. Här är en av dem.
Juristers och lekmäns uppfattning är att Migrationsverkets beslut är grundade på oklarheter i syfte att göra så många flyktingar som möjligt utvisningsbara. Två rapporter bekräftar detta: Dels används olämpliga kriterier i bedömning av tillförlitlighet, dels smyger man in ändringar i hur lagarna ska tolkas.
Många riksdagsledamöter, från olika partier, är negativa till dagens asylpolitik. Här uppmanas de att rösta nej till förlängning av den tillfälliga lagen för att visa sitt missnöje.
Migrationsverkets analysinstitution Lifos uttrycker stark oro för ökande våld inte bara i Ghazni utan i hela Afghanistan. Risk finns för total kollaps om USA:s styrkor dras bort för snabbt.
I juni ska riksdagsledamöterna rösta om förlängning av den tillfälliga begränsningslagen. Genom att stå upp för sin åsikt och rösta nej ger man en signal till partierna, media och allmänheten att lagen är orättfärdig.