Regeringen skärpte de sex partiernas oktoberöverenskommelse 2015

Författare: Rickard Olseke, expert i migrations- och asylfrågor. Först publicerad på migration.se. 

Den 23 oktober 2015 – en månad innan Löfvens och Romsons pressträff där innehållet i den tillfälliga lagen presenterades – kom sex riksdagspartier överens om ”nödvändiga insatser för att säkra förmågan i det svenska mottagandet av asylsökande och stärka etableringen av nyanlända”. Därefter föreslog regeringen (på initiativ av socialdemokraterna) ytterligare skärpningar. 

Här följer några nedslag i denna blocköverskridande migrationsöverenskommelse:

• ”Sverige ska stå upp för asylrätten. I tider av kris är den som viktigast. Den som flyr från krig och förtryck ska kunna få skydd i Sverige” (jämför med den tillfälliga lagen vars syfte är att minska antalet asylsökande i Sverige).
• Rätten till boende och dagersättning efter lagakraftvunnet utvisningsbeslut ska tas bort för vuxna asylsökande utan barn – i syfte att frigöra boendeplatser för nya asylsökande (ändringen i lagen om mottagande av asylsökande trädde i kraft den 1 juni 2016 och gäller ännu trots att antalet som sökte asyl i Sverige 2018 var det lägsta sedan 2005).
• Försörjningskrav vid anhöriginvandring ska gälla för nyetablerade relationer (i förslaget till den tillfälliga lagen frångick regeringen överenskommelsen och införde försörjningskrav även för familjeåterförening; dessutom skärptes försörjningskravet).
• Under tre år ska tidsbegränsade uppehållstillstånd vara huvudregel – men kvotflyktingar, ensamkommande barn och barnfamiljer ska fortsatt beviljas permanent uppehållstillstånd (i förslaget till den tillfälliga lagen frångick regeringen överenskommelsen och begränsade undantaget till att gälla enbart kvotflyktingar).
• Flyktingar och alternativt skyddsbehövande med tidsbegränsade uppehållstillstånd ska ha rätt till familjeåterförening på lika villkor (i förslaget till den tillfälliga lagen frångick regeringen överenskommelsen och avskaffade rätten till familjeåterförening för alternativt skyddsbehövande).
• En utredning om lagliga vägar för att söka asyl i EU ska tillsättas (utredningens betänkande SOU 2017:103 med förslag på regler för inresetillstånd i syfte att söka asyl presenterades i december 2017, men har ännu inte remissbehandlats; frågan ska dock även utredas av den parlamentariska kommittén om den framtida migrationspolitiken).

Oktoberöverenskommelsen innehåller även insatser för ”att stärka nyanländas etablering”, vilka bland annat har resulterat i bosättningslagen som trädde i kraft den 1 mars 2016.

Media äger rätt att återge texten med angivande av författare och källa.