Ny teknik för spåntransport minskar driftstopp pga fyllda spånledningar.

Genom att kontinuerligt övervaka luftflödet i spånledningar kan vi behovsstyra fläktarna efter hur stor belastning det är för tillfället.

Vid ökad spånmängd minskar normalt lufthastigheten. Ibland så mycket att materialet ej transporteras vidare, utan blir liggande i botten på spånledningarna. Detta medför i sin tur att luftmängden minskar ytterligare och slutligen blir det helt stopp.

Det klassiska tankesättet är därför att överdimensionera fläktarna och även effektförbrukningen för att försöka förhindra stoppen som är både tidsödande och dyra då hela linan som berörs står still.

Normalt är det endast tillfälligtvis som den ökade kraften behövs. Övrig tid ventileras energin bort.

Kutterspån och sågspån som är tunga och fuktiga. behöver en lufthastighet mellan 15 och 20m/s för att följa med luftströmmen. Torra spånor klarar sig med bara 10-15m/s. Men för att klara toppar och tillfälliga filtertömningar dimensioneras ledningarna ofta för 25-30m/s vilket ger kvadratiskt högre tryckbehov och effekten ökar i kubik. Även ljudnivån ökar och har man otur börjar spånledningarna att vissla.

När man istället mäter luftmängden och styr upp trycket vid behov kan anläggningen fungera trots mindre än halva energiförbrukningen i många fall.

Ingvar Ingrids AB har konstruerat och installerat första systemet 2009 och anläggningen som fick stopp flera gånger i veckan förut har därefter inte stått still på grund av detta mer.

Andra orsaker till att det slår stopp i spånledningarna är hur materialet matas in. Ofta med hjälp av en underdimensionerad rotorsluss. Under slussmataren faller spånet rakt ned till botten på ledningen där det blir liggande tills luften hinner blåsa iväg det. En del dras förstås med ouften innan det nått botten men tyngre eller fuktigare spån faller hela vägen. Matas det nu på nytt material hela tiden kan det bygga upp en strypning av luften under slussmataren. Bakom denna strypning bildas vindskugga för att använda seglartermer. Där lägger sig mer material i väntan på att röret ska bli fritt uppströms. Allt material som lagt sig på botten ökar tiden det tar att rensa systemet igen.

Om luftmängden i spånledningen hålls konstant kommer lufthastigheten där det ligger spån att öka. Ju mer spån desto högre hastighet. Med följden att spånet rivs loss och spånledningen töms. Fördelen är även att de spånor som skulle stanna längre nedströms i röret på grund av låg lufthastighet nu får fortsatt transporthastighet och ledningarna hålls rena.

Ingvar Ingrids AB

Jan Ingrids