Gå direkt till innehåll

Pressmeddelande -

Lärlingsutbildning minskar inte avhoppen

De Nordiska länderna har många likheter, inte minst när det gäller välfärdsstatens och arbetsmarknadens institutioner. Däremot skiljer de sig tydligt i organisation av yrkesutbildningen på gymnasienivå. Norge och Danmark har lärlingsbaserad yrkesutbildning medan den i Finland och Sverige primärt är skolbaserad. Fr.o.m. hösten 2011 har lärlingsutbildningar införts också i Sverige.

I rapporten undersöks hur väl övergången mellan skola och arbetsliv påverkas av hur yrkesutbildningen organiseras. Slutsatsen blir att andelen som examineras från yrkesutbildningen på den svenska gymnasieskolan är på samma nivå som i Danmark, lägre än i Finland, men betydligt högre än i Norge. Svenska avhoppare från den gymnasiala yrkesutbildningen löper också en lägre risk att långvarigt stå utanför arbetsmarknad och studier än i våra grannländer.

Anledningen till att de svenska avhopparna klarar sig så pass bra är att vår vuxenutbildning tycks vara bättre på att fånga upp avhoppare och erbjuda dem en andra chans än vad som är fallet i våra grannländer, säger Olof Bäckman, forskare vid Institutet för framtidsstudier och en av författarna till rapporten.

De lärlingsbaserade utbildningarna i Danmark och Norge har alltså inte någon högre andel examinerade än de skolbaserade utbildningarna i Finland och Sverige. I Norge har man tvärtom stora problem med avhopp från yrkesutbildningarna.

I ljuset av de resultat som presenteras i vår rapport är det svårt att se hur den i höst införda lärlingsbaserade yrkesutbildningen i Sverige skulle kunna bidra till ökad andel examinerade. Utifrån vad vi ser i Norge är det faktiskt mer troligt att det blir tvärtom, säger Olof Bäckman.

Rapporten visar däremot att för dem som examinerats från utbildningen verkar övergången till arbetslivet gå smidigare i Danmark och Norge. De utexaminerade från finsk och särskilt svensk yrkesutbildning går å andra sidan i högre utsträckning vidare till högre studier.

För mer information kontakta:

Olof Bäckman,

olof.backman@framtidsstudier.se 08 – 402 12 18.

Hanna Zetterberg Struwe

, kommunikationsansvarig Institutet för Framtidsstudier

hanna.zetterberg_struwe@framtidsstudier.se

Rapporten

Dropping out in Scandinavia. Social exclusion and labour market attachment among upper secondary school dropouts in Denmark, Finland, Norway and Sweden. Nr 2011:8 kan laddas ner från www.framtidsstudier.se.

Ämnen

Kategorier


Institutet för Framtidsstudier tar fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Nuvarande forskningsprogram har en samhällsvetenskaplig och humanistisk profil. Vi studerar hur människor ordnar sina liv och hur samhällets olika organisationer griper in i och påverkar levnadsvillkoren. Vi analyserar samspelet mellan det lokala och det globala, mellan människor, företag och organisationer. 

Kontakter

Forskning om de stora framtidsfrågorna

Institutet för Framtidsstudier är en fristående statlig forskningsstiftelse med rötter i 1970-talet. Vi tar med vetenskapliga metoder fram kunskapsunderlag om de stora framtidsfrågorna och verkar för en offentlig framtidsdebatt. Vårt aktuella forskningsprogram omfattar fem teman som handlar om framtida generationer, demokrati för det tjugoförsta århundradet, nya teknologier och mänsklighetens framtid, diskriminering, sexism och rasism, samt jämlikhet. Hos oss ryms också sekretariatet för det globala forskarnätverket World Values Survey.

Institutet för Framtidsstudier
Holländargatan 13
101 31 Stockholm