Svenskar oroar sig för miljökonsekvenser av barnafödande

Skaffar svenskar färre barn på grund av oro för klimatförändringar? Forskare vid Institutet för framtidsstudier (IFFS) har funnit att många både oroar sig för hur barnafödandet påverkar miljön, och är oroliga för hur miljöproblem kan påverka barns liv i framtiden. Samtidigt hittar forskarna inget tydligt samband mellan människors miljöoro och deras faktiska beslut att skaffa barn.

I årtionden har forskare debatterat miljökonsekvenserna av befolkningsstorlek och barnafödande, utan att nå enighet. Men vad tror allmänheten? Och påverkar det deras beslut att skaffa barn?

– I media har det skrivits många artiklar om människor som är så oroliga över klimatförändringarna att de väljer att inte skaffa barn. Men om detta är vanligt eller inte har inte undersökts ordentligt. Därför bestämde vi oss för att gräva djupare i den här frågan, säger Malcolm Fairbrother, professor i sociologi.

Två representativa svenska opinionsundersökningar, med 8027 respektive 683 deltagare, visade att många människor anser att det finns ett samband mellan barnafödande och miljöproblem. Till exempel ansåg en tydlig majoritet av de svarande att jorden närmar sig sin gräns för hur många människor den kan försörja, och att miljöhänsyn bör påverka människors beslut att skaffa barn – både baserat på överväganden om barns livskvalitet i framtiden och den potentiella miljöpåverkan av att fler barn föds. Studiens resultat visar samtidigt att miljöhänsyn inte har ett tydligt samband med avsikter att skaffa barn eller med nuvarande antal barn.

– Generellt sett verkar svenskar hålla med om att man bör begränsa barnafödandet av miljöskäl. Vi finner dock inte tydligt att detta har någon större effekt på det egna valet att skaffa barn, säger Martin Kolk, docent i demografi.

Forskarna menar att även om det inte är tydligt att miljön påverkar besluten för majoriteten av svenskarna, behöver de utbredda uppfattningar om miljöpåverkan av barnafödande studeras vidare.

– Oro för miljön kan ändra samhällets normer och narrativ kring barnafödande, och därigenom potentiellt påverka framtida trender i barnafödande, och psykiskt välbefinnande hos föräldrar. Vi bör bättre förstå den oro som miljömedvetna människor kan ha när de funderar på att skaffa barn, säger Kirsti Jylhä, forskare i psykologi.

Kirsti Jylhä, Martin Kolk och Malcolm Fairbrothers artikel, ”Attitudes toward childbearing, population, and the environment: Prevalence, correlates, and connections with fertility outcomes in Sweden”, publicerades nyligen i den akademiska tidskriften Population and Environment.

Kontakt:

Kirsti Jylhä (frågor om psykologi), kirsti.jylha@iffs.se

Martin Kolk (frågor om demografi), martin.kolk@iffs.se