Utan tiden stannar världen

Nytt nummer av tidskriften Framtider ute nu.

Genom historien har tekniska och sociala förändringar påverkat människans uppfattningar om tid och hennes beroende av tid – tid är temat för Framtider 2/2010.

Barndomen är en tid som blivit både längre och kortare hävdar Ingrid Söderlind, forskare vid Institutet för Framtidsstudier:

- Synen på barndom är motsägelsefull. Vi kräver av förskolebarn att de ska passa tider och våra sjuåringar ska själva planera sitt arbete i skolan, samtidigt som möjligheten att försörja sig själv och flytta hemifrån försenats betydligt.

Carin Lennartsson och Mats Thorslund skriver om vår allt längre ålderdom. Vi blir allt äldre och tiden som pensionär utgör idag närmare en tredjedel av den genomsnittlige svenskens vuxna liv.

- Tidigare talades om den tredje åldern efter den yrkesverksamma, hävdar Carin Lennartsson och Mats Thorslund, men en fjärde ålder är allt mer relevant att identifiera och benämna.

- I framtiden kan vi se fram emot fler friska och aktiva år som yngre pensionärer, men mycket tyder också på att det blir fler år mot livets slut som präglas av sjukdomar och funktionsnedsättningar, säger Carin Lennartsson och Mats Thorslund.

I Framtider även:
Henrik Ågren målar ett historiskt panorama över ett föränderligt tidsbegrepp.
Uffe Enokson pläderar för tidsekologi.
Anita Beckman om vad väntan kan innebära.
Clas Blomberg förklarar vad fysiken säger om tid.
Thomas Lindh om framtiden som en fråga om att välja.

Framtider är en populärvetenskaplig tidskrift från Institutet för Framtidsstudier. Varje nummer kombinerar ett tema med bevakning av svenska och internationella framtidsfrågor.

För mer information kontakta redaktionen: Susanne Alm 08 - 402 12 01 eller Mattias Tydén 08 - 402 12 37 eller gå in på www.framtidsstudier.se där du kan ladda ned det senaste numret.