Rena grekiskan

Det är mörkt, det är slaskigt, telefonräkningen dryg, bussen kom inte i tid idag heller, det verkar bara vara jag som ska torka badrumsspegeln och jag ska visst alltid hamna i långsammaste kassakön! Våra små vardagsproblem irriterar oss och vi gnäller gärna över dem. Men allt är relativt, i den omgivning vi lever i har de flesta det ändå relativt bra om vi jämför med hur det är i det nu allt mer lamslagna krislandet Grekland. Här ska jag ge er några ögonblicksbilder av hur vardagen kan te sig i Grekland idag.

I senaste The Economist tar jag del av prognoser över BNP-utvecklingen för olika länder 2013. Sämst tror man att det ska gå för Grekland, minus 5 procent ungefär. Det är till och med sämre än vad prognosen är för Syrien, som ändå befinner sig i krigstillstånd.

Det är inte lätt att vara bosatt i Grekland idag. Några samtal med dem som har en närmare inblick i vardagen för grekerna har gett mig lite perspektiv på hur dramatiskt annorlunda förutsättningarna är där jämfört med här. Sänkta löner, pensioner och ersättningar är förstås förändringar som är knepiga att klara, men vilka fler konsekvenser finns?

En person med grekiska rötter berättade att hon äger en lägenhet i en stad i Grekland som hyrs ut. Men hyresgästen har blivit arbetslös (som 26% av befolkningen) och kan inte betala. Det är ok så länge, säger man humant, bara han ser till att betala den räkning där fastighetsskatten finns. Om inte den betalas så stängs annars elen av. Man betalar nämligen fastighetsskatten på elräkningen. Ett av de påtryckningsmedel som ändå finns i landet för att skatter ska betalas in.

En annan person som nyligen bosatt sig som pensionär i Grekland i parets sedan länge ägda hus i en by vid havet känner sig nu så otrygga att de har åter skrivit sig i Sverige. Otryggheten består i att apotekaren på orten, en privat företagare, inte vågat ligga med lager av medicin då likviditeten är svajig. Och det innebar att blodtrycksmedicinen inte fanns där när den skulle hämtas ut. Svårt att lita på om man behöver sin medicin. Kommer den att finnas överhuvudtaget framöver? Dessutom framkom att apotekaren under flera år inte fått betalt från Sverige genom det system för läkemedelsersättning som finns länderna emellan inom EU. Varför? Jo, administratörerna i Aten har inget system eller rutiner för detta. Och den lille företagaren blir lidande.

En tredje berättade om ett läkarbesök där en antibiotika skulle skrivas ut. Receptet som lämnades till apoteket på läkarmottagningen var på en hel dunk och kostnaden för den följde med ”på köpet”. Men doseringen som lämnades ut var bara en liten flaska det vill säga det som verkligen behövdes. Ett sätt att ta bättre betalt för en utlänning som ”antagligen” har råd och som kompensation för billigt vårdbesök. Hur många gånger dunken betalats av olika patienter förtäljer inte historien, men jag anar att det blivit ett antal.

De jobb som finns av enklare slag går nu åter till grekerna själva. Det innebär att albaner och andra gästarbetare, t.ex. de som kom körande med ljudliga försäljarutrop genom byarna med grönsaker och frukter som lokala bönderna odlat, inte längre har denna möjlighet till utkomst.

För oss som sitter på åskådarplats är det här en värld svår att förstå och en situation närmast omöjlig att sätta sig in i. Allt är verkligen inte ok och välfungerande här hemma. Överbeläggningar inom sjukvården, smutsiga sjukhus, väntetider på akuten, polis som inte tar tag i anmälningar om barn som misshandlas, Trafikverket och SJ som misslyckats med sitt uppdrag, missade kunskapsmål i skolan, sjukskrivna och arbetslösa som utförsäkras utan att stödkedjan gjort sitt är exempel på att det finns mycket att förbättra här i landet.

Det är ingen tröst, men känns vardagens problem här hemma irriterande är det inte i närheten av vad de är i för allt fler i Grekland där jag konstaterar att problemen är betydligt värre i grunden. Ingen anledning till att sluta kritisera och jobba för förbättringar här, men vidgade perspektiv kan ibland göra det lättare att härda ut.