Många bryr sig men få agerar – svenskarna om deras sociala medier efter döden

De flesta svenskar bryr sig om vad som händer med deras data på sociala medier efter döden. Samtidigt har inte ens var tionde upprättat någon form av testamente för sitt digitala arv. Det visar Internetstiftelsens nya rapport som släpps Inför Allhelgonahelgen.

Första bilden på gravidmagen, bröllopsdansen, en blöt utekväll, den tioåriga gruppchatten med barndomskompisarna, tisdagens frukost eller berättelsen om den svåra vägen tillbaka efter en lång tids sjukdom. I sociala medier finns svenskarnas liv dokumenterade, ibland helt öppet, andra gånger inför valda följare.

Men när en person går bort finns deras innehåll och konton i sociala medier ofta kvar, vilket kan skapa känslor för efterlevande. Internetstiftelsens nya rapport handlar om om svenskarnas tankar om och inställning till deras sociala medier efter döden.

– De flesta har nog kommit in på någons minnessida i sociala medier. Däremot har långt ifrån alla tagit beslut om vad som ska hända med deras egna sociala medier efter döden, men aktiva och medvetna val kring detta kan underlätta för efterlevande. Med den här rapporten vill vi bidra med kunskap och insikter om ett ämne som många nog drar sig för att tänka på, säger Carl Piva, vd på Internetstiftelsen.

Många bryr sig – få agerar

Internetstiftelsens rapport ”Sociala medier efter döden” visar att de flesta, nära två tredjedelar av svenskarna, bryr sig om vad som händer med deras data på sociala medier efter deras bortgång. Trots det har inte ens var tionde upprättat ett testamente som hanterar det.

– Det är viktigt att göra en digital döstädning och fundera över vad som ska hända med ens data i sociala medier efter döden. Det handlar både om att underlätta för efterlevande men lika mycket om den egna integriteten. Det kanske finns konversationer eller privata bilder man inte vill att efterlevande ska ta del av. Det kan vara klokt att skriva ned sina önskningar och utse en ansvarig, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig, Internetstiftelsen.

Rapporten visar också att är betydligt fler som vill att deras data på sociala medier ska raderas, 4 av 10, än som vill att den ska sparas, 1 av 4.

– Ju yngre man är desto mer mån är man om att ens data ska sparas. Kanske har äldre i större utsträckning samlat minnen i fotoalbum genom livet, medan yngre använder exempelvis Instagram för motsvarande. Vi ser också att den klart största drivkraften att spara ens data är för släkt och vänners skull, säger Björn Appelgren.

Bland de allra äldsta, pensionärer 76 år och äldre, är det 15 procent som har upprättat ett testamente över konton i sociala medier. Det är den grupp där flest har gjort det. Bland de som är födda på 80-talet eller senare är motsvarande siffra bara 4 procent.

– Det är inte konstigt att man i större utsträckning funderar över och dokumenterar ens önskningar ju äldre man är. Men det är klokt att börja fundera på sin digitala döstädning redan i yngre ålder, säger Björn Appelgren.

Hela rapporten ”Sociala medier och döden” går att läsa på https://svenskarnaochinternet.se/utvalt/sociala-medier-efter-doden/

Faktaruta: rapporten Sociala medier efter döden

• Färre än 1 av 10 har upprättat ett testamente över sina sociala medier.
• I den äldre halvan av befolkningen har mer än dubbelt så många upprättat ett testamente över sina sociala medier jämfört med den yngre halvan.
• 2 av 3 bryr sig om vad som händer med deras data efter deras bortgång.
• Fler kvinnor än män, 68 procent jämfört med 61 procent, bryr sig om vad som händer med deras data efter deras bortgång.
• Betydligt fler vill att deras data ska raderas, 4 av 10, än sparas, 1 av 4, efter deras bortgång.
• Den främsta anledningen till att man vill att ens data ska sparas är för släkt och vänners skull.
• Denna studie genomfördes som en del av Svenskarna och internet. Datainsamlingen gjordes i januari 2025 och bland den svenska allmänheten 18+ år genomfördes totalt 2 725 intervjuer.

Faktaruta: Så gör nätjättarna

• Facebook – Kontot kan göras om till minnessida eller tas bort.
• Instagram – Kan omvandlas till minneskonto eller tas bort efter anmälan.
• LinkedIn – Anhöriga kan stänga eller minnesmärka profilen via formulär.
• Snapchat – Inga minnesfunktioner. Konto kan raderas av support eller via inloggning.
• WhatsApp – Konto raderas automatiskt efter 120 dagars inaktivitet.
• ChatGPT – Inga specifika efterlevandeinställningar. Kontot kvarstår tills det raderas manuellt.
• Google – Konton kan raderas eller delas efter inaktivitet. Anhöriga kan begära radering eller dataåtkomst.
• Apple-konto / Icloud – Arvtagare kan få tillgång till data via Digital arvskontakt. Utan sådan krävs juridisk begäran till Apple.

Faktaruta: Så gör du din egen digitala döstädning

1. Kartlägg dina konton. Lista de digitala konton du använder, som sociala plattformar, molntjänster och appar. Glöm inte eventuella bloggar och ai-tjänster.
2. Bestäm vad som ska hända. Fundera över hur du vill ha det. Vill du att dina konton ska finnas kvar, tas bort helt eller göras om till minnessidor?
3. Skriv ned dina önskemål. Använd till exempel Vita arkivet eller Livsarkivet. Där kan du också utse vem som ska ansvara.
4. Se över efterlevnadsinställningar. På konton som Facebook, Instagram och Google kan du välja vem som ska hantera ditt konto efter din död.
5. Rensa regelbundet. Har du skickat intima bilder eller skrivit hemligheter som du inte vill att någon utomstående ska ta del av? Då kan det vara bra att städa bland filer och konversationer regelbundet. Se också över vad du har sparat i molntjänster samt på datorn och i telefonen.

För mer information

Olle Hallberg, pressansvarig, Internetstiftelsen
070-689 11 91
olle.hallberg@internetstiftelsen.se

Om Internetstiftelsen

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.