Gå direkt till innehåll
Internetstiftelsen nya rapport ”Svenskarna och internet: Valspecial 2022” kastar ljus på internet som politisk arena inför valet i höst.
Internetstiftelsen nya rapport ”Svenskarna och internet: Valspecial 2022” kastar ljus på internet som politisk arena inför valet i höst.

Pressmeddelande -

Ny rapport: Varannan väljare känner stor oro att desinformation ska påverka resultatet i höstens val

Utbredd oro för desinformation och påverkan från utländska aktörer, hat och hot som begränsar politiska samtal, och frågan om nätjättarnas ansvar. Internetstiftelsen nya rapport ”Svenskarna och internet: Valspecial 2022” kastar ljus på internet som politisk arena inför valet i höst.

Nästan 9 av 10 internetanvändare 18 år eller äldre tar del av politisk information eller politiska budskap varje dag, det visar Internetstiftelsens rapport ”Svenskarna och internet: Valspecial 2022”. Men att sålla i all denna information är inte helt enkelt. Mot bakgrund av händelser som det amerikanska valet 2020, den pågående pandemin och Rysslands invasion i Ukraina, har frågan om desinformation blivit högaktuell.

– I höst är det återigen dags för svenskarna att gå till valurnorna. I samband med valåret släpper Internetstiftelsen denna valspecial som lägger fokus på internets viktiga roll i det demokratiska samhället. Med undersökningen vill vi bidra med fakta och insikter om hur användningen av internet i Sverige utvecklas kopplat till politik, och ge förutsättningar till att digitaliseringen av det svenska samhället och näringslivet sker på välinformerad grund, säger Carl Piva, vd, Internetstiftelsen.

Enligt rapporten känner varannan väljare stor oro för att falsk eller vilseledande information på nätet kommer att användas för att påverka valutgången. Och en tredjedel av väljarna känner stor oro för att utländska stater och myndigheter kommer att använda internet för att påverka valresultatet.

– Oron i sig är självklart inte bra, men det kanske kan leda till en ökad förståelse för vikten av källkritik. Vid stora omvärldshändelser är det extra viktigt att leta efter bekräftad information från flera oberoende medier, vara extra skeptisk mot information från anonyma och okända källor, och att inte sprida obekräftade uppgifter vidare bara för att man känner starkt i frågan, säger Björn Appelgren, folkbildningsansvarig, Internetstiftelsen.

Rädsla för näthat begränsar

Nästan var tredje väljare uttrycker sina politiska åsikter på nätet. Men det finns faktorer som gör att man begränsar sina inlägg. 3 av 10 förstagångsväljare har avstått från att uttrycka politiska åsikter på nätet för att undvika hat, hot eller hård kritik. Bland internetanvändarna i stort är motsvarande siffra 2 av 10, och bland de som diskuterar politiska frågor på nätet är det hela 4 av 10.

– Att man avstår från det politiska samtalet på nätet är ett stort demokratiskt problem, även om undersökningen visar att de flesta snarare begränsar sig istället för att tystna helt. Det politiska samtalsklimatet på nätet, och även samtalsklimatet över lag, är alldeles för hårt, säger Björn Appelgren.

Desinformation och näthat leder till frågan om nätjättarnas ansvar. Detta är något av en vattendelare. 59 procent anser att plattformarna bör få ta bort politiska inlägg som de bedömer innehålla vilseledande eller falsk information men en tredjedel av väljarna anser motsatsen. Väljarna är mer överens när det kommer till frågan om plattformarna bör få ta bort politiska inlägg som bedöms innehålla kränkningar, hat eller hot, vilket 76 procent tycker att de ska få.

Olikheter mellan väljarna

Traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är de källor som anses viktigast för att ta del av politisk information för alla väljare. Men när det kommer till val av kanal finns det skillnader. Bland de yngre väljarna, födda på 00-talet, är det vanligare att ta del av politiskt innehåll i sociala medier på daglig basis än i tv, radio eller nyhetstidningar. Trots frekvent användande tycker de yngre väljarna paradoxalt nog att sociala medier är de minst viktiga och minst pålitliga källorna för politisk information eller politiska budskap.

– Det kan finnas en utmaning i att olika väljargruppers kanalval och beteenden skiljer sig åt. Kan det medföra att de får olika bild av det politiska landskapet? Om man ska hårddra det konsumerar förstagångsväljare oftast politiskt innehåll i sociala medier, kanaler som lämpar sig för kortare innehåll och ofta utan redaktörskap, medan äldre väljargrupper oftare tar del av politiskt innehåll i traditionella mediekanaler som har mer utrymme för analys och fler perspektiv, säger Jannike Tillå, affärsområdes- och kommunikationschef, Internetstiftelsen.

Förstagångsväljarna delar mer politiska inlägg och diskuterar i högre grad politik på nätet än övriga väljare. Och 40 procent av dem tycker att sociala medier ger dem större möjligheter att påverka samhällsfrågor, till skillnad från väljarna i stort där bara 16 procent tycker likadant. Var fjärde förstagångsväljare har anmält något politiskt inlägg på grund av hårda ord, hat eller hot.

Facebook är den vanligaste sociala nätverksplatsen för att ta del av politisk information eller politiska budskap för alla utom de yngsta väljarna, där Instagram är i topp. Nästan varannan 00-talist tar på veckobasis del av politiskt innehåll på Instagram.

Fler insikter från rapporten

Politisk information och budskap på internet

  • Traditionella medier som tv, radio och nyhetstidningar är de källor som flest anser som viktiga för att ta del av politisk information. Tv är den kanal som anses mest pålitlig.
  • Bland förstagångsväljarna tar 4 av 10 del av politiskt innehåll på sociala medier dagligen.
  • Instagram är den sociala medieplattform där flest förstagångsväljare tar del av politiskt innehåll. Bland personer födda på 90-talet är Facebook och Instagram ungefär jämnstora. Bland personer födda på 80-talet eller tidigare är Facebook tydligt den mest använda sociala medieplattformen för att ta del av politiskt innehåll.
  • Förstagångsväljarna nås i högre grad än övriga väljare av inlägg på sociala medier från politiska partier, enskilda politiker samt annons- och kampanjmaterial från politiska partier.

Det politiska samtalet på nätet

  • En större andel män än kvinnor har diskuterat politik på nätet det senaste året. Det beror till stor del på att det politiska intresset är mindre utbrett bland kvinnor.
  • Det finns skillnader i hur kvinnor och män diskuterar politik på nätet. Fler män diskuterar politik i grupper på nätet, medan ungefär lika stor andel kvinnor som män delar politiska inlägg i sociala medier.
  • Förstagångsväljare är betydligt mer aktiva i det politiska samtalet på nätet än äldre personer.
  • Förstagångsväljare har en betydligt mer positiv syn på internets och sociala mediers möjlighet att ge tillgång till mer politisk information och att ge möjlighet att påverka samhällsfrågor.
  • Internetanvändande pensionärer har generellt ett stort intresse för politik, men deltar betydligt mer sällan än övriga väljare i det politiska samtalet på nätet.

Hinder för det öppna samtalet

  • 7 procent av väljarna har utsatts för hård kritik, hat eller hot när de uttryckt politiska åsikter på nätet det senaste året.
  • Var fjärde förstagångsväljare har anmält något politiskt inlägg för hårda ord, hat eller hot det senaste året.
  • Det är vanligare bland förstagångsväljare än övriga väljare att bli utsatta för hård kritik, hat eller hot när de delar politiska inlägg.
  • Omkring hälften av internetanvändarna känner stor oro för att falsk eller vilseledande information kommer att användas för att påverka valutgången i valet 2022.
  • Drygt en tredjedel känner stor oro för att utländska stater eller myndigheter kommer att använda internet för att försöka påverka utgången i valet 2022.
  • Oro för påverkan från utländska stater är betydligt högre i de äldre generationerna och sjunker sedan markant med åldern. Oro för falsk eller vilseledande information är i stort sett jämn mellan generationerna.

Plattformarnas ansvar och vägen framåt

  • En majoritet tycker att sociala medieplattformar bör få ta bort politiska inlägg som de anser innehåller desinformation eller kränkningar.
  • 6 av 10 anser att sociala medieplattformar bör få ta bort politiska inlägg som de bedömer innehålla falsk eller vilseledande information.
  • Kvinnor och högskoleutbildade uppger i högre utsträckning att de tycker att sociala medieplattformar bör få ta bort politiska inlägg som bedöms innehålla kränkningar, hat eller hat.

Läs hela rapporten

Hela rapporten ”Svenskarna och internet: Valspecial 2022” hittar du på https://svenskarnaochinternet.se/rapporter/svenskarna-och-internet-valspecial-2022/

För mer information eller intervjuer

Olle Hallberg, pressansvarig, Internetstiftelsen
070-689 11 91
olle.hallberg@internetstiftelsen.se

Ämnen


Om Internetstiftelsen
Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället. 

Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och Internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.

Presskontakt

Olle Hallberg

Olle Hallberg

Presskontakt Pressansvarig +46 70-689 11 91

Välkommen till Internetstiftelsen!

Internetstiftelsen är en oberoende, affärsdriven och allmännyttig organisation. Vi verkar för ett internet som bidrar positivt till människan och samhället.

Vi ansvarar för internets svenska toppdomän .se och sköter drift och administration av toppdomänen .nu. Intäkterna från affärsverksamheten finansierar en rad satsningar i syfte att möjliggöra att människor kan nyttja internet på bästa sätt, och stimulera kunskapsdelning och innovation med inriktning på internet.

Exempel på våra satsningar är start- och mötesplatsen Goto 10, rapporten Svenskarna och Internet, lärresursen Digitala lektioner, konferensen Internetdagarna och mätverktyget Bredbandskollen. Vår vision är att alla i Sverige vill, vågar och kan använda internet.

Internetstiftelsen
Hammarby Kaj 10 D, Box 92073
120 07 Stockholm
Sverige